Länk: Hem
Länk: SökLänk: Hjälp


Riksdagsmotioner folkbildningen 2008/09
Publicerad: 2008-10-14
FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR 2008-10-14
Information frĂ„n Bo Sundqvist tel. 08-412 48 06     
------------------------------
Motioner lÀmnade till riksdagen 2008/09
------------------------------
Den allmÀnna motionstiden för riksdagsÄret 2008/09 har nu gÄtt ut.
NĂ€rmare 3 700 motioner lĂ€mnades in vilket Ă€r nĂ€rmare 400 fler Ă€n föregĂ„ende Ă„r. Alla motioner publicerasdpĂ„ riksdagens hemsida.  LĂ€s dem hĂ€r

Nedan följer en sammanstÀllning av motioner som inkommit till riksdagsbehandling inom folkbildningens omrÄde. Vid respektive motion finns en lÀnk dÀr motionen i sin helhet kan lÀsas. Notera att motionerna Àr preliminÀra.

Motionerna kommer nu att behandlas i respektive utskott. De motioner som har bÀring pÄ budgetfrÄgor behandlas i riksdagen i samband med debatterna om regeringens budgetförslag i december. Resterande motioner behandlas i samband med riksdagsdebatter inom berört omrÄde, troligen under vÄren och fram till sommaren.

NÄgra motioner tar upp frÄgan om folkbildningens stora betydelse för utvecklingen av demokratin och det livslÄnga lÀrandet.

Flera motionÀrer berör frÄgan om kommunernas ansvar för finansieringen av folkbildningen och att regeringen bör diskutera det nationella ansvaret för folkbildningen med kommunerna och landstingen.

Vidare berörs i olika motioner frÄgor som insatser för att minska den digitala klyftan, sjukskrivning och möjlighet att studera, folkbildningens roll inom integration, försÀmringar i antagningsregler för folkhögskolestuderande, ansvaret för amatörkulturen och funktionshindrades möjligheter att studera pÄ folkhögskola.


Folkpartiet

Betydelsen av folkrörelser och folkbildning av Anita Brodén och Agneta Berliner (fp). Motion 2008/09:Kr246

MotionÀrerna betonar folkrörelsernas stora betydelse för att stimulera samhÀllsengagemang, utveckla och stÀrka demokratin samt genom att vara en mÄngkulturell mötesplats bör medföra en positiv och generös attityd frÄn stat och kommun.

Vidare skriver motionÀrerna att studieförbund och folkhögskolor ger mÀnniskor tillfÀlle att vid olika tidpunkter i sitt liv genom studiecirklar och kurser vidareutveckla kunskaper och fÀrdigheter. Livaktiga och dynamiska studieförbund och folkhögskolor blir dÀrför en förutsÀttning för att det livslÄnga lÀrandet skall kunna bli verklighet för alla mÀnniskor i vÄrt land. För mÄnga som av olika anledningar misslyckats med tidigare studier, inte kommit ut i arbetslivet eller som bÀr pÄ traumatiska upplevelser som flykting, kan en ombonad och ambitiös studiemiljö som folkbildningen erbjuder ge nya möjligheter. De skriver att mÄnga folkhögskolor, trots stora besparingsinsatser lever under pressade ekonomiska villkor.

De skriver att det Àr angelÀget att de nya ersÀttningsformerna vid sjukdom, aktivitetsgaranti och sjukersÀttning, möjliggör för mÀnniskor att pröva steget ut i studier utan att direkt riskera att mista en ekonomisk trygghet.
Ett problem för yngre studerande vid landets folkhögskolor Àr att endast 12 % av utbildningarna av Centrala studiestödsnÀmnden anses vara eftergymnasiala.. Det bör göras en genomgripande översyn av hur man definierar eftergymnasial utbildning vid landets folkhögskolor och vilka kurser som skall anses som eftergymnasiala.

Demokratikanon av Birgitta Ohlsson och Hans Backman (fp). Motion 2008/09:Ub458

MotionÀrerna skriver att demokrati och respekt för de mÀnskliga rÀttigheterna Àr universella vÀrderingar som vi inte kan försvara med endast rÀttsvÀsendet. Vi mÄste Àven sÀkerstÀlla att kommande generationer och nya medborgare fÄr en förstÄelse för de idéer och tankar som format dagens samhÀlle.

De för fram att det Àr hög tid att regeringen ger en grupp experter frÄn olika delar av samhÀllet i uppgift att ta fram en demokratikanon. Den ska bestÄ av en samling texter som har haft sÀrskild betydelse för framvÀxten av demokratin i Sverige.

Demokratikanon ska utformas för att kunna anvÀndas i olika Ärskurser i grundskolan och gymnasiet, men ocksÄ för lÀsning och diskussion vid studiecirklar, folkhögskolor och SFI-undervisning.

Psykisk livrÀddning som folkbildning av Anita Brodén (fp). Motion 2008/09:So404

MotionÀren menar att regeringen snarast bör Äterkomma med ett förslag till ÄtgÀrdsprogram för en folkbildningssatsning i psykisk livrÀddning. Syftet Àr att sprida rÄd och hjÀlp samt vara en kunskapsbas till allmÀnheten och professionen om suicidalitet. Suicid Àr ett folkhÀlsoproblem som skördar ca 1500 liv varje Är i Sverige.

VĂ€nsterpartiet

Kulturpolitik – för scenkonst, litteratur och amatörkultur av Lars Ohly m.fl. (v). Motion 2008/09:Kr307

MotionÀrerna skriver att ansvaret för amatörkulturen Àr uppdelat mellan olika instanser: Ungdomsstyrelsen, KulturrÄdet och folkbildningen. Detta, liksom den sammanlagda bristen pÄ pengar, Àr till men för amatörkulturens utveckling. En arbetsgrupp, bestÄende av representanter för Ungdomsstyrelsen, FolkbildningsrÄdet och amatörkulturens samarbetsgrupp bör ges i uppdrag att utreda hur det övergripande ansvaret för amatörkulturen ska utformas.
Vidare skriver motionÀrerna att regeringen bör Äterkomma med förslag till anpassning av bidragsregler sÄ att de inte hindrar Äldersintegrerad verksamhet.

UtgiftsomrÄde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid av Lars Ohly m.fl. (v). Motion 2008/09:Kr308

MotionĂ€rerna skriver att de medel som stĂ€lls till folkbildningen förfogande motsvarar inte de stora utmaningar den stĂ„r inför – det gĂ€ller orĂ€ttvisorna i samhĂ€llet ifrĂ„ga om tillgĂ„ng till och kunskaper om de nya teknologierna och det gĂ€ller uppgiften att leva upp till de krav som den etniska och kulturella mĂ„ngfalden i samhĂ€llet stĂ€ller. VĂ€nsterpartiet avsĂ€tter 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Regionalpolitik av Kent Persson m.fl. (v). Motion 2008/09:N224

MotionÀrerna skriver att utbildning och forskning under lÄng tid var knuten till ett fÄtal orter. Regionaliseringen av högskolorna har betytt mycket för att jÀmna ut skillnaderna i utbildningsnivÄer mellan storstÀder och övriga Sverige.
VĂ€nsterpartiet anser att högskolorna i ökad omfattning mĂ„ste stĂ€rka sin nĂ€rvaro till fler orter och kunna erbjuda kvalificerad yrkesutbildning, samt aktivt medverka i landsbygdens nĂ€ringslivsutveckling. Ökade satsningar pĂ„ vidareutbildning Ă€ven vid folkhögskolor och studieförbund Ă€r Ă„tgĂ€rder, som kan stĂ€rka landsbygdens utvecklingskraft.


Socialdemokraterna

Utbildning av syntolkar av Ann-Christin Ahlberg (s). Motion 2008/09:Kr219

MotionÀren skriver att staten anslÄr medel för att finansiera utgifter för statsbidrag till folkhögskoleförlagd teckensprÄktolkutbildning och teckensprÄklÀrarutbildning. Av Ärets budgetproposition framgÄr att anslaget har dragits ner med fem miljoner kr pÄ grund av att utbildningsplatser inte kunde fyllas.
Hörselskadade har behov hjÀlpinsatser för att kunna delta Àven i kulturlivet. Det finns bl.a. hörseltolkade förestÀllningar inom teatern. Syntolkning har skett i olika former, men det finns ingen formell utbildning till syntolk. PÄ Fristads folkhögskola anordnades en pilotutbildning till syntolk och man tog fram ett koncept för utbildning till syntolk. Erfarenheterna frÄn verksamheterna har visat att dessa syntolkar har fungerat vÀl.
DÄ syntolkarna inte Ànnu kan arbeta med tolkning pÄ heltid, kan man inte begÀra att de sjÀlv ska bekosta utbildningen. Kostnaden för nÀrvarande berÀknas till ca 20~000 kr per person.
DÀrför borde kostnaden för utbildning till syntolk finansieras pÄ samma sÀtt som utbildning till hörseltolk.

Kultur och tillvÀxt av Eva Sonidsson och Hans Stenberg (s). Motion 2008/09:Kr222

MotionÀrerna skriver att ett rikt kulturliv gör en bygd levande och attraktiv sÄvÀl för de boende som för dem som för nÀringslivet. DÀrför ska kulturen vÀgas in i all samhÀllsplanering och göras tillgÀnglig för alla, oavsett bostadsort i landet. Det krÀvs olika typer av stimulansÄtgÀrder för att öka kulturtillgÀngligheten i glesbygd.
Ett effektivt sÀtt att sprida kultur i glesbygd Àr att stödja studieförbund, hembygdsföreningar, bygdegÄrdar, Folkets Hus och andra folkrörelser. Under senare Är har bidragen till exempelvis studieförbunden minskat, vilket Àr djupt olyckligt. Folkbildningen genom bildningsförbunden spelar en stor roll för utvecklingen av företagande pÄ landsbygden. MÄnga som kanske inte pÄ annat sÀtt har möjlighet att utbilda sig kan göra det via studieförbunden och andra folkrörelser. Dessa Àr dock beroende av stöd frÄn landsting och kommuner för sin verksamhet, men har i likhet med andra verksamheter fÄtt kÀnna av besparingar.
För att kulturverksamheten i glesbygden inte ska vara beroende av lokala bidrag, borde staten ta ett större ansvar för den.

Ett samlat ansvar för folkbildning av Thomas Strand (s). Motion 2008/09:Kr224

MotionÀren för fram att ett grundlÀggande skÀl för samhÀllets stöd till folkbildningen Àr att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhÀllet. Ett annat viktigt skÀl Àr att folkbildningen bidrar till att ge kvinnor och mÀn möjligheter att pÄverka sin livssituation och skapar engagemang för att delta i samhÀllsutvecklingen.
MotionÀren skriver att i den antagna folkbildningspropositionen LÀra, vÀxa, förÀndra, angav regeringen att den hade för avsikt att ta initiativ till överlÀggningar med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om bidragen till folkbildningen. Staten kan sjÀlvklart inte kommendera vare sig landsting eller kommuner att öka sitt ekonomiska stöd till folkbildningen. Men regeringen kan ytterligare tydliggöra riksdagens ambition med ett delat ansvar för stödet till folkbildningen och att det vore vÀrdefullt om regeringen fullföljde ambitionen, menar motionÀren.

Folkbildningen av Thomas Strand (s). Motion 2008/09:Kr225

MotionÀren skriver att folkhögskolor och studieförbund ska vara drivkrafter för lokal och regional mobilisering och utveckling. Samarbetet med olika aktörer i det civila samhÀllet, nÀringslivet och den offentliga sektorn Àr viktigt och ska fortsÀtta att utvecklas, i sökandet efter lösningar pÄ samhÀllsproblem och för att skapa en hÄllbar samhÀllsutveckling.

MotionÀren för fram att det behövs en fördjupad debatt om vad medlemskapet i den Europeiska Unionen innebÀr och hur Sverige som medlemsland kan spela en aktiv roll. Folkbildningens aktörer skulle kunna spela en roll som fÄ andra organisationer klarar, genom att folkbildningen nÄr sÄ lÄngt och sÄ brett ut i det svenska samhÀllet.

MotionÀren för vidare fram vikten av att stÀrka intresset för matematik, naturvetenskap och teknik Det krÀvs att förÀldrar engageras i detta arbete genom att deras intresse för och kunskapen om matematik, naturkunskap och teknik ökas. MÄnga förÀldrar upplever idag det som svÄrt att stötta sina barn inom dessa ÀmnesomrÄden. HÀr skulle folkbildningens aktörer kunna spela en viktig roll, sÀrskilt studieförbunden som kan mobilisera och nÄ ut till mÄnga förÀldrar.

MotionĂ€ren skriver att inom bĂ„da dessa omrĂ„den borde staten se möjligheter att fĂ„ till stĂ„nd ett ”sĂ€rskilt kunskapslyft”. DĂ€rför borde staten ta initiativet till dialog med folkbildningens aktörer, utan att för den skull tumma pĂ„ principen om folkbildningens fria och obundna roll.

Folkbildningens sÀrart och bidragsgivningen av Louise Malmström och Jan Björkman (s). Motion 2008/09:Kr240

MotionĂ€rerna skriver att  finns det skĂ€l att kĂ€nna oro kring framtidens folkbildning. Sedan den politiska majoriteten skiftade 2006 har flera kommuner, landsting och regionförbund i landet beslutat att kraftigt begrĂ€nsa eller helt upphöra med sitt stöd till folkbildningen. PĂ„ flera hĂ„ll förs ocksĂ„ en diskussion kring hur man i högre utstrĂ€ckning ska kunna styra mot, uppdra Ă„t och bestĂ€lla verksamhet frĂ„n studieförbund och folkhögskolor. Blir detta verklighet förloras hela poĂ€ngen med folkbildningen, dĂ„ kan vilken kommersiell utbildningsleverantör som helst ta över dess verksamhet.

De skriver vidare att det med tanke pÄ att bidragen till folkbildningen frÄn kommuner och landsting har minskat kraftigt under mÄnga Är Àr det hög tid att man frÄn nationell nivÄ tar initiativ till samtal med regioner, landsting, kommuner och huvudmÀn om folkbildningens angelÀgenhet och det gemensamma ansvaret för dess utveckling.

StÀrk roll för folkhögskolorna av Per Svedberg (s). Motion 2008/09:Kr317

MotionÀren vill se folkhögskolorna anvÀndas pÄ ett bÀttre sÀtt i vÀgen tillbaka för den som vill skaffa sig en ny utbildning eller för den som för första gÄngen sen gymnasiet tar steget ut tillbaka till skolan. DÄ kan folkhögskolan vara ett bra medel för den som vill skaffa sig en ny utbildning eller en vidare kompetens för att fortsÀtta vidare till högskolan.

En bok för alla av Louise Malmström och Jan Björkman (s). Motion 2008/09:Kr265

MotionÀrerna skriver att det Àr en oerhört olycklig utveckling att statsstödet till En bok för alla dragits in vilket inneburit kraftigt försÀmrade villkor för verksamheten. Genom att inte stödja verksamheten ekonomiskt har man övergivit bÄde barn och vuxna som Àr ovana att lÀsa. Den grupp som nÄs genom En bok för alla Àr ofta inte samma som de som nÄs genom att marknaden sjÀlvt ger ut billiga pocketböcker. Det Àr dÀrför inte enbart en frÄga om pengar, utan satsningen pÄ En bok för alla Àr en folkbildande satsning för stora grupper som annars inte skulle ta del av detta. Det Àr angelÀget att se över hur detta behov av lÀsfrÀmjande ÄtgÀrder kan tillgodoses för att öka barns och vuxnas lÀsande.

Folkbildning av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (s). Motion 2008/09:Kr273 (s6055)

MotionÀrerna skriver att vÀxa och utvecklas i sitt arbete mÄste bli en möjlighet för alla. Sverige Àr i dag en ledande kunskapsnation tack vare vÄra stora satsningar pÄ utbildning. BÄde bredd och spets Àr mycket viktigt, frÄn förskolan till forskarsamhÀllet, men ocksÄ för yrkesutbildningen, folkbildningen och personalutvecklingen. Inget kan vara viktigare Àn det livslÄnga lÀrandet i en tid nÀr mycket Àr beroende av vÄr förmÄga att stÀndigt tillgodogöra oss nya kunskaper. I detta finns folkbildningen som ger mÀnniskor möjligheter de aldrig annars skulle ha haft. Folkbildningen mÄste förbli öppen för alla. Det samhÀllsstödda folkbildningsarbete som sker i studieförbunden, med frÀmst studiecirklar och olika kulturverksamheter, och inom folkhögskolor mÄste vi vÀrna.

Integration genom folkbildning av Lars Johansson (s). Motion 2008/09:Kr275

MotionÀren skriver att folkbildningens uppdrag Àr att stÀrka demokratin, bidra till mÀnniskors möjligheter att pÄverka sin egen livssituation, utjÀmna utbildningsklyftor, bredda kulturintresset samt arbeta med de prioriterade verksamhetsomrÄdena. Det Àr den gemensamma vÀrdegrunden, det mÄngkulturella samhÀllets utmaningar, den demografiska utmaningen, det livslÄnga lÀrandet samt folkhÀlsa, global rÀttvisa och hÄllbar utveckling. Detta gör att folkhögskolorna Àr sÀrskilt lÀmpade att arbeta med integrationsfrÄgor i de invandrartÀta omrÄdena i vÄra storstÀder.

De vill att riksdagen tillkÀnnager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att FolkbildningsrÄdet och folkhögskolorna ges ett riktat uppdrag att arbeta med integrationsfrÄgorna i de stora stÀdernas mÄngkulturella miljonprogramomrÄden.

En kulturpolitik för framtiden av Mona Sahlin m.fl. (s). Motion 2008/09:Kr358

MotionÀrerna skriver att den moderna svenska demokratin skapades i hög grad av folkrörelserna. Den svenska kulturpolitiken har genom sin historia, inte minst tack vare den starka betoningen av folkbildningen, lyckats förena det estetiskt avancerade med ett brett samhÀlleligt deltagande i kulturlivet. DÀrigenom har kulturlivets bredd och spets hÄllits samman. Folkbildningen Àr dÀrför Àven i framtiden en av hörnstenarna i en socialdemokratisk kulturpolitik.

En stor och vÀxande del av folkbildningsverksamheten utgörs av kulturverksamhet. Folkbildningen rymmer i sig Àven strÀvan efter kunskap och egenförvÀrvad bildning. Den rymmer ett bredare och friare bildningsideal Àn vad ibland instrumentellt inriktade utbildningar kan göra. Tonvikten pÄ kunskap och bildning skiljer folkbildningen frÄn den kultursyn som ensidigt betonar upplevelser. Folkbildning handlar inte om att konsumera upplevelser utan syftar till ett lustfyllt men ÀndÄ allvarligt gemensamt kunskapssökande.

MotionÀrerna skriver vidare att det Àr en central mÄlsÀttning i socialdemokraternas kulturpolitik att tÀtare knyta folkbildningen till kulturpolitiken.

Folkhögskolans kvotgrupp till högskolorna av Göran Persson i Simrishamn m.fl. (s). Motion 2008/09:Ub330

MotionÀrerna skriver att 2010 kommer platserna pÄ högskolan att fördelas enligt ett nytt system. Med de nya reglerna kommer det att bli svÄrare att komma in pÄ vissa utbildningar pÄ högskolan för studerande frÄn folkhögskolor. De nya urvalsgrupperna kommer i praktiken att innebÀra ett stopp frÄn sökande frÄn folkhögskolor. Denna skevhet med det nya urvalssystemet bör regeringen övervÀga att se över och rÀtta till.
MotionÀrerna menar att det inte kan accepteras att de nya urvalsreglerna riskerar utestÀnga vissa mÀnniskor lÀsa vidare pÄ högskolan.

Vuxenutbildning av Ameer Sachet m.fl. (s). Motion 2008/09:Ub397

MotionĂ€rerna skriver att för oss socialdemokrater Ă€r att bekĂ€mpa utbildningsklyftorna ett av de viktigaste mĂ„len för att nĂ„ ett rĂ€ttvist samhĂ€lle. SamhĂ€llet ska rikta satsningar för att kompensera de vuxna som tidigare fĂ„tt minst av samhĂ€llsresurserna. MĂ„let Ă€r en generös och flexibel vuxenutbildning dĂ€r en mĂ„ngfald av utbildningsanordnare har ett sĂ„ pass brett utbud att alla kan hitta en form som passar dem nĂ€r de vill studera i vuxen Ă„lder. Antalet platser i den kommunala vuxenutbildningen bör öka, liksom det statliga anslaget till dessa. Även folkbildningen med sin breda verksamhet har en mycket viktig funktion att fylla. Valideringen Ă€r ett viktigt instrument i det framtida livslĂ„nga lĂ€randet, och metoderna för validering behöver utvecklas och kvalitetssĂ€kras. För att KY-anordnare och högskolor ska ta denna uppgift pĂ„ allvar kan ersĂ€ttningen för validering – inte bara utbildning – behöva ses över och utvecklas.

Folkbildning av Peter Jonsson (s). Motion 2008/09:Ub406

MotionÀren skriver att det samhÀllsstödda folkbildningsarbetet Àr en viktig faktor för att öka mÀnniskors möjligheter att pÄverka den egna livssituationen och för att de ska kunna vara med och förÀndra samhÀllet. Det finns otaliga exempel pÄ nÀr folkbildningsverksamhet varit avgörande för att mÀnniskor ska vÄga ta steget till högre utbildning i olika former. Det Àr dÀrför viktigt att folkbildningens pedagogik kommer till anvÀndning Àven i gymnasie- och vuxenutbildningen.

Komvux en möjlighet för alla av Ann-Kristine Johansson och Per Svedberg (s). Motion 2008/09:Ub532

MotionÀrerna skriver att det bör finnas möjlighet till ett livslÄngt lÀrande för alla mÀnniskor bosatta i Sverige. I en snabbt förÀnderlig vÀrld Àr det livslÄnga lÀrandet ett vÀsentligt instrument för att motverka ojÀmlikhet mellan ett lands medborgare. Utbildning och bildning har ocksÄ ett viktigt vÀrde utöver det instrumentella vÀrdet att ge medborgare tillgÄng till ett sprÄk, möjlighet till ett yrke och en försörjning. Utbildning och bildning Àr en central del av en mÀnniskas vara och personliga utveckling tillsammans med andra. Utbildning och bildning betyder att vi alla kan utveckla vÄrt mÀnniskovÀrde och möjlighet till aktivt samhÀllsengagemang.

MotionÀrerna skriver vidare att livslÄngt lÀrande i form av vuxenutbildning inom kommunal vuxenutbildning, folkhögskolor, studieförbund, högskolor och hos andra utbildningsanordnare ska inte drivas i vinstintresse utan eventuellt överskott ska Äterinvesteras. Regeringen bör skyndsamt övervÀga behovet av fortsatta satsningar pÄ vuxenutbildningen för mÀnniskor som inte fÄtt möjlighet till en tillrÀcklig .

Högskolan av Marie Granlund m.fl. (s). Motion 2008/09:Ub594

MotionĂ€rerna skriver att riksdagens beslut om nya tilltrĂ€desregler till högskolan kommer att innebĂ€ra att barn och ungdomar som gör ”fel” val i ungdomsĂ„ren fĂ„r svĂ„rare att ta igen det senare. De nya urvalsgrupper som planeras trĂ€da i kraft 2010 kommer i praktiken att innebĂ€ra ett stopp frĂ„n sökande frĂ„n folkhögskolor, eftersom dessa kommer att rĂ€knas in i en ny kvotgrupp med liten chans till tilltrĂ€de. Högskoleverket har insett att de nya reglerna fĂ„r dessa konsekvenser och har försökt pĂ„verka departementet att Ă€ndra reglerna, utan gehör. Denna skevhet med det nya urvalssystemet mĂ„ste ses över och rĂ€ttas till. Det kan inte accepteras att de nya urvalsreglerna utestĂ€nger alla dessa ambitiösa studerande som vill komplettera sina kunskaper genom folkhögskolor och gĂ„ vidare till högskola. Det skulle ocksĂ„ utgöra ett hĂ„rt slag mot folkhögskolornas popularitet och status.

Vuxenutbildning av Marie Granlund m.fl. (s). Motion 2008/09:Ub596

MotionÀrerna skriver att det finns flera skÀl att ha en vÀl utbyggd vuxenutbildning som Àr flexibel och lÀttillgÀnglig för alla. Var och en har rÀtt att utbilda sig men vi har alla olika förutsÀttningar att kunna satsa pÄ vÄr utbildning under olika perioder av livet. Det kommer alltid att finnas personer som av olika skÀl behöver fylla igen kunskapsluckor i vuxen Älder.
Med tanke pĂ„ hur mĂ„nga gĂ„nger den som gĂ„r ut gymnasiet i dag mĂ„ste rĂ€kna med att byta jobb och bransch vore det oklokt att inte ha ett utbildningssystem som Ă€r anpassat för livslĂ„ngt lĂ€rande. MĂ„let Ă€r en generös och flexibel vuxenutbildning dĂ€r en mĂ„ngfald av utbildningsanordnare har ett sĂ„ pass brett utbud att alla kan hitta en form som passar dem nĂ€r de vill studera i vuxen Ă„lder. HĂ€r har inte minst folkbildningen med sin breda verksamhet en mycket viktig funktion att fylla. Även validering Ă€r ett viktigt instrument i det framtida livslĂ„nga lĂ€randet, och metoderna för validering behöver utvecklas och kvalitetssĂ€kras.

MotionÀrerna föreslÄr att en kompetenskommission tillsÀtts för att snabbt analysera nÀringslivets och offentlig sektorns behov av arbetskraft för att sedan köpa in utbildningsplatser som fyller dessa behov.

VÀrldens bÀsta lÀrare i Sverige av Marie Granlund m.fl. (s). Motion 2008/09:Ub598

MotionÀrerna skriver att Sverige ska ha vÀrldens bÀsta lÀrare. Det Àr det överlÀgset frÀmsta mÄlet om skolan ska lyckas med sitt viktigaste uppdrag, att ge alla elever gedigna kunskaper som grund för ett livslÄngt lÀrande. En reformerad lÀrarutbildning mÄste rymma utbildning som fokuserar lÀrarrollen i vuxenutbildningen. Folkbildningens sÀrskilda krav pÄ lÀrar- och ledarkompetens bör sÀrskilt uppmÀrksammas, eftersom folkhögskolor fyller en viktig roll i svensk utbildning. Det finns en mycket utvecklad folkbildningsforskning, som bidrar till forskningsförankringen och som bör kunna fÄ en Ànnu större betydelse i en framtida lösning pÄ folkbildningens utbildningsbehov.

Matematiksatsning frÄn förskola till forskning av Marie Granlund m.fl. (s). Motion 2008/09:Ub599

MotionÀrerna skriver att vikten av goda kunskaper i matematik Àr obestridlig. Det handlar om allt frÄn vardagsrÀknande till förutsÀttningar för ett livslÄngt lÀrande. Om att förvÀrva den kompetens och problemlösningsförmÄga som krÀvs för studier och lÀrande i andra Àmnen. Matematikkunskaper behövs ocksÄ för att kunna delta aktivt i samhÀllslivet.

De skriver vidare att det arbete som bedrivs inom folkbildningsarbetet, till exempel pÄ folkhögskolor och i studieförbund, kan ge flera viktiga bidrag till att stÀrka matematikkunskaperna i samhÀllet. Ett av folkhögskolornas erkÀnda expertisomrÄden i det svenska utbildningssystemet genom sitt upplÀgg och pedagogik, Àr just förmÄgan att ÄteruppvÀcka intresset för studier och lÀrande, nÄgot Àmnet matematik har sÀrskilda utmaningar i. HÀr kan folkhögskolornas pedagogiska erfarenheter och metodik ge gott stöd till matematikundervisningen inom andra utbildningsanordnare. Vi vet ocksÄ att mÄnga förÀldrar idag upplever det som svÄrt att stötta sina barn inom matematiken. HÀr skulle sÀrskilt studieförbunden kunna spela en viktig roll, mobilisera och nÄ ut till mÄnga förÀldrar.

Jobb och utbildning - en investering för framtiden av Mona Sahlin m.fl. (s). Motion 2008/09:N435

MotionĂ€rerna skriver att de vill utveckla den traditionella Arbetsförmedlingen genom att bygga om delar av den till en Kompetensförmedling. Den ska utnyttja den mĂ„ngfald av utbildningsmöjligheter som finns i samhĂ€llet – hos institut, företag, yrkesutbildare, vuxenutbildning, högskolor, folkhögskolor – för att matcha investeringar i mĂ€nniskors kompetens med behoven pĂ„ arbetsmarknaden. Det ska handla om kvalificerad vĂ€gledning och förmedling med gedigna kunskaper om arbetsmarknaden i nĂ€romrĂ„det och olika utbildningsvĂ€gar. Det ska handla om att erbjuda bra utbildningar som stĂ€rker mĂ€nniskors stĂ€llning pĂ„ arbetsmarknaden. En viktig del i Kompetensförmedlingens uppdrag ska vara att arbeta med ombytessökande.

Möjligheter att ta sig ur sjukskrivning med hjÀlp av studier av Louise Malmström och Johan Löfstrand (s). Motion 2008/09:Sf252

MotionÀrerna skriver att i stÀllet för att hindra mÀnniskor att vidareutbildas, vidareutvecklas och ta sig tillbaka till arbetsmarknaden borde samhÀllet ta till vara bÄde deras och samhÀllets resurser för ett friskare arbetsliv. Möjligheten att kombinera partiella studier med sjukskrivning pÄ deltid skulle kunna vara ett sÀtt att skapa förutsÀttningar för en heltidssjukskriven person vÄgar ta steget frÄn sjukskrivning, via studier, till ett nytt arbete.
Genom att lĂ„ta flera lĂ„ngtidssjukskrivna vidareutbilda sig kommer fler personer att kunna gĂ„ vidare, utvecklas och hitta ett nytt arbete de trivs med, samtidigt som samhĂ€llets totala kunskapsbank vĂ€xer. All sĂ„dan utbildning behöver inte vara direkt yrkesinriktade. Även kortkurser, folkbildning och fördjupningsstudier av olika slag kan vara framgĂ„ngsrika. Det blir bĂ„de ett ”hĂ€lsolyft” och ett ”kunskapslyft”.

FörÀldrautbildning av Kerstin Engle (s). Motion 2008/09:So292

MotionÀren skriver att under de senaste Ären har flera kommuner tagit initiativ till att erbjuda förÀldrar olika typer av utbildning. Detta Àr mycket lovvÀrt men regeringen bör ta initiativ till att uppmuntra alla landets kommuner eller landsting att genomföra förÀldrautbildning. De utbildningar som erbjuds Àr av olika slag och av olika utbildningsanordnare och studieförbund. Det Àr viktigt att utbildningarna kvalitetssÀkras vilket regeringen ocksÄ bör ta initiativ till.


Kristdemokraterna

Samarbete mellan folkhögskolor och komvux av Chatrine PÄlsson Ahlgren (kd). Motion 2008/09:Kr342

MotionÀren skriver att för att underlÀtta för kommunerna och ge fler mÀnniskor möjlighet till utbildning borde det vara möjligt för folkhögskolor och komvux att ha ett nÀrmare samarbete. De kommuner som vill borde fÄ möjlighet att sammanföra folkhögskole- och komvux verksamheten. Det skulle effektivisera utbildningen och spara kostnader vilket bÄde komvux och folkhögskolorna skulle ha nytta av. Folkhögskolor borde Àven fÄ ge betyg i enskilda Àmnen i likhet med komvux. Det skulle höja statusen pÄ folkhögskolorna och göra det mer attraktivt för studenter att vÀlja folkhögskolor.

Äktenskaps- och relationskurser av Kjell Eldensjö (kd). Motion 2008/09:So576

MotionÀrer skriver att par som ska gifta sig kan erbjudas utbildning om hur man ger förhÄllandet en bra start och om hur man undviker att kriserna leder till splittring. Viktiga platser för utbildning, rÄdgivning och nÀtverksbyggande kan vara vÄrdcentraler, kyrkor, studieförbund, folkrörelser och ideella organisationer. Allt det viktiga förÀldra- och parstödjande arbete som bedrivs inte minst genom intresse- och frivilligorganisationerna ska uppmuntras och stödjas.

Kommunerna bör dÀrför ges ett obligatoriskt ansvar att Àktenskaps- och relationsutbildningar erbjuds, Àven om detta inte behöver innebÀra att kommunen genomför utbildningen. Hur detta ska genomföras bör utredas.


Centerpartiet

Lika möjligheter för funktionshindrade till studier pÄ folkhögskolor av Staffan Danielsson m.fl. (c, m). Motion 2008/09:Kr324

MotionÀrerna skriver att sjuk- och aktivitetsersÀttningen tÀcker inte merkostnaderna för att studera pÄ folkhögskola, och dÀrför har det studiebidrag pÄ ca 2500 kr per mÄnad som tidigare erhÄllits varit helt nödvÀndigt för att de som har eget boende ska kunna studera.

Detta studiebidrag Àr genom samordningen av olika ersÀttningssystem nu borttaget, vilket gör att funktionshindrade utan resursstarka förÀldrar av ekonomiska skÀl nu tvingas avstÄ att söka. MotionÀrerna vill mot denna bakgrund att regeringen vidtar ÄtgÀrder sÄ att funktionshindrade pÄ lika villkor kan beredas möjlighet att fortsatt studera pÄ folkhögskola.

Informations- och utbildningskampanj om anvÀndande av datorer och Internet för Àldre av Per Lodenius och Lars-Ivar Ericson (c). Motion 2008/09:Kr332

MotionÀrerna skriver att utvecklingen har gjort att mÄnga kan kÀnna sig förbisprungna av den nya tekniken som dessutom utvecklas och förÀndras mycket snabbt. Inte minst kan detta uppfattas som ett problem för delar av den Àldre generationen, som inte har haft sÄ stor kontakt med och tillgÄng till datorer och Internet tidigare.

Det finns organisationer, som olika pensionĂ€rsorganisationer och studieförbund, som idag erbjuder utbildning och stöd för Ă€ldre inom data och Internet. Dessa organisationer nĂ„r dock inte alltid ut till alla som har behov av att fĂ„ stöttning för att kunna ta steget in i dagens ”datasamhĂ€lle”. Riksdagen bör dĂ€rför ge i uppdrag till regeringen att inleda en informations- och utbildningskampanj i syfte att ge stöd för de, frĂ€mst Ă€ldre, som har ett behov av att fĂ„ kunskap om hur man anvĂ€nder datorer och Internet i vĂ„rt samhĂ€lle. Denna kampanj kan med fördel drivas genom till exempel radio och tv via Utbildningsradion och i samarbete med tidigare nĂ€mnda organisationer.

Ett rĂ€ttvisare studiemedelssystem av Åke Sandström (c). Motion 2008/09:Ub338

MotionÀren skriver att dagens regler kring studiemedlen innebÀr att nÀr en person gÄtt ut gymnasiet och sedan vÀljer att lÀsa pÄ folkhögskola eller komvux för att t.ex. lÀsa in betyg som vederbörande missat under gymnasietiden, kan man inte fÄ studiemedel förrÀn efter fyllda 20 Är. SÄ Àr dÀremot inte fallet om vederbörande studerar pÄ högskola/universitet. Det kan rimligen inte anses som rÀttvist. MotionÀren vill att riksdagen tillkÀnnager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett rÀttvisare studiemedelssystem.


Moderaterna

Kulturpolitikens inriktning av Fredrik Schulte (m).  Motion 2008/09:Kr312

MotionÀren skriver att det största felslutet i dagens kulturdebatt Àr den bristande förmÄgan att separera vÀrnandet av vÄrt kulturhistoriska arv och stödet till övrig kultur. Vissa kulturinstitutioner, bl.a. Kungliga operan och Kungliga Dramatiska teatern, Àr otvivelaktigt oumbÀrliga ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Merparten av det statliga stödet gÄr till annan verksamhet Àn vÀrnandet av historiska kulturinstitutioner.

MotionÀren skriver vidare att regeringen bör se över kulturstödet. Det stöd som vi ur kulturbevarande hÀnseende har att ansvara för bör distingeras frÄn övrigt kulturstöd. En rimlig utgÄngspunkt Àr dÀrefter att fokusera det senare snarare som ett mer tillfÀlligt investeringsstöd Àn ett permanent verksamhetsbidrag. UtgÄngspunkten för all kultur som inte Àr av kulturbevarande karaktÀr bör vara att den pÄ sikt bÀr sina egna kostnader. Detta blir annars en ren subvention av vissa sÀrintressens subjektiva kulturpreferenser. De centrala kulturbildningsinstitutioner som museiverksamheten och stödet till folkbiblioteken bör i sammanhanget ges en sÀrstÀllning eftersom de bÄde fyller en kulturbevarande och avgörande bildningsfunktion i samhÀllet. Stödet till folkbildningen bör dock inte omfattas av detta undantag, utan bör granskas pÄ samma sÀtt som övrig offentligt stödd kulturverksamhet. SÄdan verksamhet mÄste antingen kunna klassificeras som utbildning (och dÀrmed falla under det reguljÀra utbildningsvÀsendet) och/eller vara av kulturbevarande karaktÀr. Att en verksamhet innehÄller lite inslag av kultur och lite inslag av utbildning Àr knappast motiv för att uppbÀra skattemedel.

------------------------------------------------
Nyhetsbrevet "FolkbildningsrÄdet informerar" finns Àven pÄ rÄdets webb-plats: www.folkbildning.se

BestÀll gratis prenumeration med ett mail till: FBR-info-prenumeration@folkbildning.net

FolkbildningsrÄdet, Box 730, 101 34 Stockholm.
Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26.




Klicka för en utskriftsvänlig version


Adress: Box 730 · 101 34 Stockholm · Sweden · Tel: +46-8-412 48 00 · Fax: +46-8-21 88 26 · E-mail: fbr@folkbildning.se

Producerad av Empir AB