Länk: Hem
Länk: SökLänk: Hjälp


Riksdagsmotioner folkbildningen 2006/07
Publicerad: 2007-02-04
FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR 2006-11-20
Information frĂ„n Bo Sundqvist tel. 08-412 48 06     
------------------------------
Motioner lÀmnade under allmÀnna motionstiden
------------------------------

Den allmĂ€nna motionstiden för riksdagsĂ„ret 2006/07 har nu gĂ„tt ut. Över 2 400 motioner lĂ€mnades in vilket Ă€r ca 1 900 fĂ€rre Ă€n föregĂ„ende Ă„r.
PÄ grund av tekniska problem hos riksdagen Àr det först idag som alla motioner Àr publicerade pÄ riksdagens hemsida. NÄgra tekniska problem verkar dock kvarstÄ, se nedan. LÀs motionerna hÀr.

Nedan följer en sammanstÀllning av motioner som inkommit till riksdagsbehandling inom folkbildningens omrÄde. Vid respektive motion finns en lÀnk dÀr motionen i sin helhet kan lÀsas. Motionerna hÄller nu pÄ att fördelas till rÀtt utskott. Notera att motionerna Àr preliminÀra.

NÄgra motioner tar frÄgan om folkhögskolornas och studieförbundens ekonomiska situation och betydelsen av att höja anslaget, sÀrskilt efter de nya krav som riksdagen stÀller pÄ folkbildningen. I nÄgra motioner föreslÄs en höjning av folkbildningsanslaget med 93 miljoner kronor.

NÄgra motionÀrer för fram att det Àr viktigt att staten sÀkerstÀller ett stöd till minst en folkhögskola för vart och ett av de erkÀnda nationella minoritetssprÄken.

Flera motionÀrer berör frÄgan om kommunernas ansvar för finansieringen av folkbildningen och att regeringen bör diskutera det nationella ansvaret för folkbildningen med kommunerna och landstingen.

En motionÀr riktar kritik mot FolkbildningsrÄdet sÀtt att fördela bidragen till studieförbunden. Bidragen ska tydligare lyfta fram kvalitetsaspekten i stÀllet för att fokusera sÄ pass mycket pÄ kvantiteten.

Vidare berörs i olika motioner frÄgor som ökad antagning pÄ högskolekvoten för folkhögskolelever, insatser för hÄllbar utveckling, insatser för att minska den digitala klyftan, tolkutbildning, rÀtt till folkhögskolorna att bedriva SFI, folkbildningens roll för kulturen, ett kunskapslyft för smÄföretagare, sjukskrivning och möjlighet att studera, folkbildningens roll inom asylmottagning, och folkbildningens betydelse för den svenska demokratin.


Folkpartiet liberalerna

Folkrörelsernas och folkbildningens betydelse av Anita Brodén (fp). Motion 2006/07:Kr244

MotionÀren betonar folkrörelsernas stora betydelse för att stimulera samhÀllsengagemang och för att utveckla och stÀrka demokratin bör medföra en positiv och generös attityd frÄn stat och kommun.
För mÄnga som av olika anledningar misslyckats med tidigare studier, inte kommit ut i arbetslivet eller som bÀr pÄ traumatiska upplevelser som flykting, kan en ombonad och ambitiös studiemiljö som folkbildningen erbjuder ge nya möjligheter.
Vidare skriver hon att det Àr olyckligt att mÀnniskor som uppbÀr sjuk- eller förtidspension och som ser en möjlighet att fÄ studera bromsas i sin ambition av stelbenta regler vad gÀller ersÀttningar. Studierna innebÀr i dessa fall en ekonomisk belastning och gör det för mÄnga omöjligt.
Ett problem för yngre studerande vid landets folkhögskolor Àr att endast 12 % av utbildningarna av Centrala StudiestödsnÀmnden anses vara eftergymnasiala. Det har frÄn olika hÄll framförts kritik som innebÀr att CSN:s bedömning Àr alltför snÀv och dessutom förÄldrad nÀr det gÀller att avgöra vad som Àr eftergymnasiala utbildningar vid landets folkhögskolor. Det gÀller bl.a. musikutbildningar.
MotionÀren yrkar pÄ att det görs en genomgripande översyn av hur man definierar eftergymnasial utbildning vid landets folkhögskolor och vilka kurser som skall anses som eftergymnasiala.


Nollvision i lÀkemedelssÀkerhetsarbetet av Barbro Westerholm (fp). Motion 2006/07:So215

MotionÀren skriver att LÀkemedelsrelaterade problem bland Àldre Àr omfattande och allvarliga. AnvÀndarna av ett lÀkemedel, och i förekommande fall deras anhörig/nÀrstÄendevÄrdare, har ett ansvar för att det blir rÀtt. HÀr kan ideella organisationer och studieförbund spela en viktig roll genom att erbjuda seminarier och studiecirklar om lÀkemedel och deras anvÀndning. Staten bör genom sina myndigheter Socialstyrelsen, LÀkemedelsverket och Statens FolkhÀlsoinstitut samt Apoteket AB stödja sÄdana insatser frÄn den ideella sektorn.


En reformerad asylmottagning av Mauricio Rojas (fp). Motion 2006/07:Sf232

MotionÀren skriver att för att kunna öppna upp dagens slutna asylsystem skall mottagandet utföras av en annan huvudman Àn den asylprövande myndigheten. Kommuner, ideella organisationer, stiftelser, personalkooperativ och företag skall fÄ det ansvaret, under former som kvalitetssÀkrar verksamheterna. PÄ detta sÀtt kommer det svenska asylsystemet att normaliseras och en mÄngfald av anordnare och verksamhetsinriktningar kan vÀxa fram. Det Àr de frivilliga organisationerna och kommunerna som i de flesta EU-lÀnder tar hand om de asylsökande och erbjuder dem inte bara ett vÀrdigt mottagande utan ocksÄ naturliga kontakter med samhÀllet i övrigt. SÄ borde mottagandet organiseras Àven i Sverige dÀr exempelvis humanitÀra organisationer, studieförbund och andra folkrörelser involveras i organiseringen av mottagandet.

Vidare föreslÄr motionÀren att ett faddersystem inrÀttas, dÀr ideella organisationer, kyrkor och övrigt föreningsliv organiserar och tillhandahÄller volontÀrer, som bistÄr de asylsökande med information, kontakter och stöd. Dessa organisationer skulle ge faddrarna den utbildning och stöd som behövs för att spela en positiv roll i sammanhanget. De skulle ocksÄ fÄ resurser frÄn det offentliga för att organisera denna verksamhet som dock skall bygga pÄ faddrarnas ideella engagemang.

Vidare föreslĂ„s att alla asylsökande som inte bedöms som ”snabba Ă€renden” – d v s som inte bedöms som s k DublinĂ€renden eller lĂ€mnat uppenbart ogrundade asylansökningar – skall erbjudas en aktivitetsgaranti, som kombinerar samhĂ€llsnyttiga insatser och sjĂ€lvförvaltningsverksamheter med sprĂ„kinlĂ€rning och andra utbildningsinsatser. Ett effektivt genomförande av denna garanti skall vara ett villkor för att kunna bli huvudman inom mottagande av asylsökandet.

Inom ramen för aktivitetsgarantin skall kunskaper ges om det svenska samhÀllets vÀrdegrund, dÀr demokratin, jÀmstÀlldheten och respekten för mÀnskliga rÀttigheter betonas.

I syfte att ta till vara de asylsökandes kompetens och ge dem adekvat yrkes- och sprÄkutbildning skall en utvÀrdering och validering av yrkeskompetens göras för asylsökande som deltar i aktivitetsgarantin. Det kan ge bra förutsÀttningar för en meningsfull vÀntetid och en snabb integration för dem som fÄr stanna. DÀrför Àr det viktigt att ett enkelt och ÀndamÄlsenligt valideringsalternativ skall erbjudas.


VĂ€nsterpartiet

UtgiftsomrÄde 17 av Lars Ohly m.fl. (v). Motion 2006/07:Kr279
Folkbildning och amatörkultur av Siv Holma m.fl. (v). Motion 2006/07:Kr278
Integrationspolitik - mot rasism och diskriminering av Lars Ohly m.fl. (v). Motion 2006/07:A270

Alla tre motioner behandlar frÄgan om ökat stöd till folkbildningen generellt och folkhögskolorna vad gÀller SFI undervisning.
MotionÀrerna skriver att folkbildningen har sedan mÄnga Är tillbaka fÄtt se sina anslag gröpas ur av fördyring och av kraftigt minskade bidrag frÄn kommuner och landsting. DÀrför har vi inom VÀnsterpartiet arbetat bÄde för att höja det statliga anslaget till folkbildningen och för att fÄ till stÄnd ett handfast samrÄd mellan stat, kommuner och landsting om hur det gemensamma ansvaret för folkbildningen ska tas.
Vidare skriver de att de nya uppdrag som folkbildningspropositionen lagt pÄ FolkbildningsrÄdet krÀver hela det tillskott som föreslÄs av regeringen och det blir inget kvar till att kompensera för fördyringen och den allmÀnt nedgÄngna ekonomin, som exempelvis pressat upp avgifterna inom studieförbunden. Fortfarande bedömer de att behovet ligger Ätminstone 100 mnkr högre. Av dessa extra 100 mnkr bör dÄ 25 mnkr lÀggas till de centrala amatörkulturorganisationernas anslag för de uppdrag som hamnar pÄ dem.

Vidare föreslĂ„r de att en ny utredning tillsĂ€tts för att klargöra var ansvaret för amatörkulturen bör ligga.  

MotionÀrerna skriver att för att förbÀttra SFI-undervisningen behövs en tydligare individualisering och fler undervisningstimmar per vecka. SFI skall kunna lÀsas i kombination med praktik, arbetslivsorientering, validering, annan utbildning eller förvÀrvsarbete.
Vidare för man fram att folkhögskolorna erbjuder en miljö som befrÀmjar bÄde sprÄkinlÀrningen och kunskaperna om det svenska samhÀllet genom den naturliga kontaktytan med svensktalande och möjligheterna till internatboende. VÀnsterpartiet föreslÄr dÀrför att folkhögskolorna fÄr behörighet till SFI-undervisning. En majoritet i utbildningsutskottet har stÀllt sig bakom ett sÄdant förslag frÄn vÀnsterpartiet. I dag Àr SFI en kommunal skyldighet. För att folkhögskolorna skall kunna fÄ sÄdan behörighet krÀvs ett ökat anslag till FolkbildningsrÄdet pÄ 18,25 mkr per Är, motsvarande 500 platser.
Vidare menar man att det mÄste stÀllas behörighetskrav pÄ undervisande lÀrare i SFI för att uppnÄ nödvÀndig kvalitetshöjning.


Ungdomars arbetsmarknad av Josefin Brink m.fl. (v). Motion 2006/07:A236

Motionen berör ungdomars situation pÄ arbetsmarkanden.
I samband med diskussioner om stöd till arbetslösa ungdomar skriver motionÀren om projektet VIA (VÀgen in i arbetslivet) för arbetslösa ungdomar 20-29 Är har pÄgÄtt sedan 2005. MÄlet med projektet Àr att fler ungdomar ska fÄ arbete eller pÄbörja utbildningar som leder till arbete. Verksamheten har omfattat cirka 230 deltagare och varit förlagd till nio folkhögskolor spridda över hela landet. Resultaten hittills har visat pÄ att 56 procent av deltagarna fÄtt arbete eller utbildning. Det Àr att betrakta som en framgÄngsrik insats skriver motionÀren. VÀnsterpartiet anser dÀrför att antalet platser i VIA bör utökas.


UtgiftsomrÄde 22 Kommunikationer av Lars Ohly m.fl. (v). Motion 2006/07:T336
Ekonomisk politik för jobb, rÀttvisa och hÄllbar utveckling av Lars Ohly m.fl. (v). Motion 2006/07:Fi245
IT och bredband av Peter Pedersen m.fl. (v). Motion 2006/07:T307??
Pga tekniska fel hos riksdagen mÄste ni sjÀlva söka efter denna motion efter att felet sÄ smÄningom korrigerats.

Motionerna behandlar frÄgan om den digital klyftan i samhÀllet.
MotionÀrerna skriver att nÀstan en tredjedel av befolkningen saknar tillgÄng till IT-tekniken i sina hem. Det kan handla om korttidsutbildade, arbetslösa, pensionÀrer, invandrare eller funktionshindrade. Detta mÄste motarbetas med olika riktade ÄtgÀrder frÄn statens sida. Det Àr nödvÀndigt med stora informationssatsningar frÄn exempelvis studieförbund, folkhögskolor och utbildningsradion för att skapa en bred delaktighet för alla. Folkbildningsförbundet har ett förslag om att starta informations- och utbildningsprojekt som skulle aktivera de mÀnniskorna som inte har tillgÄng till eller av olika anledningar inte anvÀnder sig av Internet. Utbildningen Àr tÀnkt att ske via frÀmst TV (utbildningsradion) och i form av studiecirklar. MotionÀrerna föreslÄr att staten avsÀtter 100 miljoner kronor till Folkbildningsförbundet. Stödet föreslÄs kanaliseras via PTS, Post- och telestyrelsen.


Den sverigefinska minoritetens rÀttigheter av Lars Ohly m.fl. (v). Motion 2006/07:K349

MotionÀrerna skriver att folkhögskolorna bedriver viktig folkbildning som vÀnder sig till vuxna. NÀr det gÀller de nationella minoriteterna har folkhögskolornas verksamhet en sÀrskild uppgift att fylla. VÀnsterpartiet anser dÀrför att det Àr viktigt att staten sÀkerstÀller ett stöd till minst en folkhögskola för vart och ett av de erkÀnda nationella minoritetssprÄken. Detta för att garantera en lÄngsiktig och hÄllbar minoritetspolitik.


Socialdemokraterna

Statsbidragen till studieförbunden av Louise Malmström (s). Motion 2006/07:Kr262

FolkbildningsrÄdet faststÀllde förra Äret en ny fördelningsmodell för studieförbunden att gÀlla frÄn och med 2007. Nuvarande statsbidragssystem tenderar att leda till en överbetoning av antalet studietimmar och en ökande administration dÄ det fokuserar alltför ensidigt pÄ kvantitet. Den nya modellen bygger liksom den gamla pÄ volym i alltför hög utstrÀckning. Sex av nio studieförbund har ocksÄ varit kritiska till den nya fördelningsmodellen som de upplever missgynnar kvaliteten.
För att komma bort frÄn ensidigt kvantitetstÀnkande bör det nya systemet tydligare utgÄ frÄn kvaliteten och sÀrarten i den folkbildningsmÀssiga verksamhet som studieförbunden bedriver. Fördelningsmodellen bör dÀrför justeras med syfte att tydligare lyfta fram kvalitetsaspekten i stÀllet för att fokusera sÄ pass mycket pÄ kvantiteten.


Folkbildning av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (s). Motion  2006/07:Kr310

MotionÀrerna framför att en demokratisk samtalskultur har utvecklats inom folkbildningen, grundad pÄ tolerans mot oliktÀnkande och respekt för sakliga argument och fattade beslut. I det dagliga folkbildningsarbetet tar den sig uttryck i att deltagarna har ett stort inflytande och gemensamt Àr med och formar innehÄll och upplÀggning.
Under senare Är har folkbildningen fÄtt minskade/förÀndrade bidragsströmmar. Kommunala bidrag och landstingsbidrag till folkbildningen Àr olika beskaffade och storleken skiftar beroende var nÄgonstans verksamheten bedrivs.
Vidare skriver de att folkbildningen mÄste förbli öppen för alla. Det samhÀllsstödda folkbildningsarbetet som sker i studieförbunden, med frÀmst studiecirklar och olika kulturverksamheter, och inom folkhögskolor mÄste vÀrnas.


Utbildning för en hÄllbar utveckling av Agneta Gille (s). Motion 2006/07:2096 eller Ub271?
Pga tekniska fel hos riksdagen mÄste ni sjÀlva söka efter denna motion efter att felet sÄ smÄningom korrigerats.

MotionÀren skriver att det finns mÄnga goda skÀl för att Sverige ska stÀrka och tydliggöra utbildningens roll för att skapa framtiden, för att skapa en hÄllbar utveckling nationellt och internationellt. Sverige bör Äta sig ett ansvar som föregÄngsland inom utbildning för hÄllbar utveckling.
Detta kan ske genom att vi pÄ alla nivÄer av utbildningssystemet stimulerar till stÀndigt pÄgÄende samtal och reflektioner över, hur den enskilda förskolan, skolan, vuxenutbildningen, högskolan eller universitetet, folkbildningens studieförbund och folkhögskolor, bÀttre och tydligare Àn i dag genom sin utbildning kan bidra till en hÄllbar utveckling.
Med tanke pÄ det allvarliga lÀge som rÄder inom mÄnga omrÄden i vÀrlden i dag t ex inom klimatomrÄdet, inom hÀlsoomrÄdet, inom det sociala omrÄdet och i kampen för mÀnskliga rÀttigheter, finns det verkligen starka skÀl att hÄllbar utveckling förs in som ett viktigt perspektiv i utbildningen pÄ alla nivÄer, inom förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och folkbildningen ocksÄ i vÄrt land.


Folkbildning av Thomas Strand och Helene Petersson (s). Motion 2006/07:Kr233

MotionÀrerna konstaterar att det generellt sett inte blev nÄgra höjda kommunanslag till studieförbunden under 2006. Elva kommuner ger inte en enda krona till studieförbunden.
De för fram att ett grundlÀggande skÀl för samhÀllets stöd till folkbildningen Àr att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhÀllet. Ett annat viktigt skÀl Àr att folkbildningen bidrar till att ge kvinnor och mÀn möjligheter att pÄverka sin livssituation och skapar engagemang för att delta i samhÀllsutvecklingen.
De skriver att den nyligen av riksdagen antagna nya folkbildningspropositionen betonar att ansvaret för folkbildningen mÄste delas mellan stat, kommuner och landsting. Staten kan sjÀlvklart inte kommendera vare sig landsting eller kommuner att öka sitt ekonomiska stöd till folkbildningen. Men regeringen kan ytterligare tydliggöra riksdagens ambition med ett delat ansvar för stödet till folkbildningen.


Kunskapslyft för smÄföretagare av Lars Johansson och Leif Pagrotsky (s). Motion 2006/07:N254

MotionÀrerna yrkar pÄ att regeringen ska verka för ett nationellt kunskapslyft för landets smÄföretagare enligt den modell som Göteborgs folkhögskola och Företagarna genomfört.
De skriver att smÄ och medelstora företagen utgör kÀrnan för framtida tillvÀxt i landet och det Àr dÀrmed angelÀget att frÀmja utbildnings- och fortbildningsinsatser i denna sektor för att tillvarata den tillvÀxtspotential som finns hÀr. Mot bakgrund av de begrÀnsade möjligheter smÄföretagare och deras anstÀllda har till traditionella kompetensutvecklingsinsatser finns ett behov att utveckla flexibla och individanpassade fortbildningslösningar. Folkhögskolan kan med sin kompetens och lokalisering var en viktig aktör för att frÀmja kompetensutvecklingen i smÄföretagen.
Företagarna Sverige och Göteborgs folkhögskola har för smÄföretagare utvecklat ett flexibelt webbaserat utbildningsprogram med folkbildningspedagogiken som bas. Göteborgs folkhögskola har varit i kontakt med ett 70-tal skolor som visat intresse för att bedriva smÄföretagarutbildningar finansierade med folkhögskolans statsbidrag. Folkhögskolan skulle kunna bli en Ànnu större kraft Àn i dag i den regionala utvecklingspotentialen och speciellt kunna verka i glesbygden.
För att fÄ en lÄngsiktlig, kontinuerlig finansiering och dÀrmed kunna bygga upp kompetens och förankring bland lokalsamhÀllets företagare och vid folkhögskolorna krÀvs att resurser omfördelas sÄ arbetet med kompetensutveckling av landets smÄföretagare i landets folkhögskolor kan genomföras.
MotionÀrerna föreslÄr att dessa resurser skulle kunna fördelas till folkhögskolorna efter ansökan. Fördelningen skulle administrativt kunna skötas av FolkbildningsrÄdet.


En jÀmstÀlld fritidssektor av Carina HÀgg (s). Motion 2006/07:Kr211

MotionÀren skriver att i den senaste Kulturbarometern som avser Är 2002 framgÄr att kvinnor i större utstrÀckning Àn mÀn besöker bibliotek och lÀser böcker. Det Àr fler kvinnor Àn mÀn som under senaste Äret varit pÄ teater, pÄ konstmuseum och deltagit i studiecirkel. MÀnnen har dÀremot, i större utstrÀckning Àn kvinnorna, varit ÄskÄdare pÄ idrottsevenemang.
Störst andel studiecirkeldeltagare finns bland kvinnor Àldre Àn 65 Är.
Deltagandet för kvinnor ökar med Äldern. I alla Äldersgrupper deltar kvinnor i större utstrÀckning Àn mÀn.
Vidare framförs att fördelningen av stöd till fritidssektorn Àr fortfarande prÀglad av manliga strukturer. Den aspekten pÄ fritidssektorn Àr otillrÀckligt belyst. Regeringen bör ta initiativ till ÄtgÀrder som ökar kunskaperna och medvetenheten om denna frÄgestÀllning.


Kultur och tillvÀxt av Eva Sonidsson och Hans Stenberg (s). Motion 2006/07:Kr223

MotionÀrerna skriver att ett rikt kulturliv gör en bygd levande och attraktiv sÄvÀl för de boende som för dem som har i avsikt att starta ett företag. Kulturen gör det lÀttare att fÄ unga och vÀlutbildade personer att stanna kvar och fÄ nya att flytta in.
DÀrför ska kulturen vÀgas in i all samhÀllsplanering och göras tillgÀnglig för alla, oavsett bostadsort i landet. Ett effektivt sÀtt att sprida kultur i glesbygd Àr att stödja studieförbund, hembygdsföreningar, bygdegÄrdar, Folkets Hus och andra folkrörelser. Under senare Är har bidragen till exempelvis studieförbunden minskat, vilket Àr djupt olyckligt. Folkbildningen genom bildningsförbunden spelar en stor roll för utvecklingen av företagande pÄ landsbygden. MÄnga som kanske inte pÄ annat sÀtt har möjlighet att utbilda sig kan göra det via studieförbunden och andra folkrörelser. Dessa Àr dock beroende av stöd frÄn landsting och kommuner för sin verksamhet men har i likhet med andra verksamheter fÄtt kÀnna av besparingar. För att kulturverksamheten i glesbygden inte ska vara beroende av lokala bidrag borde staten ta ett större ansvar för den.


Folkbildningens sÀrart och utvecklingsmöjligheter av Louise Malmström och Jan Björkman (s). Motion 2006/07:Kr264

MotionÀrerna skriver att det Àr viktigt att förstÄ folkbildningens kÀrna för att kunna förstÄ motiven för samhÀllets stöd till folkbildningen. Folkbildningens praktiska genomförande ska naturligtvis kunna granskas utifrÄn olika kvalitetsindikatorer. Men detaljerna mÄste folkbildningen sjÀlv finna former för. Precis som deltagandet Àr fritt och frivilligt för den enskilde, behöver en god folkbildning vara befriad frÄn pekpinnar och tvÄng.
De menar att det finns en stor oro kring framtidens folkbildning. I moderatstyrda kommuner i landet har beslut att begrÀnsa eller helt upphöra med stöd till folkbildningen redan fattats och pÄ flera hÄll förs ocksÄ en diskussion kring hur man i högre utstrÀckning ska kunna styra, uppdra och bestÀlla verksamhet frÄn studieförbund och folkhögskolor. Blir detta verklighet förloras hela poÀngen med folkbildningen, dÄ kan vilken kommersiell utbildningsleverantör som helst ta över.
Med stöd av ovanstÄende framför de att det Àr av yttersta vikt att slÄ vakt om folkbildningens principer och ge folkbildningen goda möjligheter att fortsÀtta utvecklas utifrÄn sin sÀrart.


Folkbildning av Peter Jonsson (s). Motion 2006/07:Ub204

MotionÀren skriver att det samhÀllsstödda folkbildningsarbetet Àr en viktig faktor för att öka mÀnniskors möjligheter att pÄverka den egna livssituationen och för att de ska kunna vara med och förÀndra samhÀllet. Det finns otaliga exempel pÄ nÀr folkbildningsverksamhet varit avgörande för att mÀnniskor ska vÄga ta steget till högre utbildning i olika former. Det Àr dÀrför viktigt att folkbildningens pedagogik kommer till anvÀndning Àven i gymnasie- och vuxenutbildningen.


Tolkutbildning av Nikos Papadopoulos (s). Motion 2006/07:Kr220

MotionĂ€ren skriver att utredningen om kontakttolkar lĂ€mnade förra Ă„ret sitt betĂ€nkande ”Tolkutbildning-nya former och nya krav”(SOU 2005:37). Utredningen föreslĂ„r en reformerad utbildning som skall koncentreras till tre folkhögskolor. Enligt utredaren bör kvaliteten pĂ„ tolkning förbĂ€ttras, individens rĂ€ttssĂ€kerhet tryggas och tolkyrkets status höjas.
För mÄnga folkhögskolor har tolkutbildningen haft en stor betydelse för verksamheten. Deras elever har varit högutbildade, de anvÀnder domare som lÀrare och det har inte varit brist pÄ sökanden till de kortkurser och vidareutbildningar som anordnats.
Vidare skriver motionÀren att om tolkutbildningen enligt förslaget lÀggs pÄ tre folkhögskolor kommer det att minska studiemöjligheter för de Àldre studenter som redan bildat en familj. LÄnga resor och övernattningar under lÀngre tid kommer sÀkerligen att minska antalet studenter vid tolkutbildningar.
Idag Àr antalet tolktimmar av auktoriserade tolkar fördelade ganska jÀmt mellan Göteborg, Stockholm och Malmö dvs de orter som kommer att ha immigrationsdomstolar. Resten av tolkarna Àr spridda över hela landet. Med tanke pÄ den kommande efterfrÄgan av kontakttolkar bör flera utbildningar placeras i nÀrheten av dessa stÀder.


Det livslÄnga lÀrandet av Kerstin Engle m.fl. (s). Motion 2006/07:Ub339

MotionĂ€rerna framför att utbildning Ă€r till för alla. DĂ€rför mĂ„ste den sociala snedrekryteringen till högre utbildning brytas. GrundlĂ€ggande förutsĂ€ttningar för att uppnĂ„ detta Ă€r dels att ge alla en formell möjlighet till högre utbildning – genom godkĂ€nda betyg i kĂ€rnĂ€mnena matematik, svenska och engelska – dels en reell möjlighet genom att bryta traditionella klassmönster.
Folkbildningen fyller i dess olika varierande former en stor funktion i det demokratiska samhÀllet. DÀrför Àr det viktigt att aktivt stödja och uppmuntra landets alla folkhögskolor och studieförbund, genom att de garanteras nödvÀndigt stöd av samhÀllet.


Det livslÄnga lÀrandet av Berit Högman m.fl. (s). Motion 2006/07:Ub348

MotionÀrerna skriver att skapa goda förutsÀttningar till livslÄngt lÀrande har betydelse sÄvÀl för den enskilda individen som för samhÀllet i sin helhet. De vill att alla mÀnniskor ska ges möjlighet till Äterkommande kompetensutveckling och fortsatt lÀrande, genom hela livet. Att ha tillgÄng till kunskap och möjlighet att förvÀrva ny kunskap genom hela livet Àr viktigt pÄ en allt mer kunskapskrÀvande arbetsmarknad. Valet ska kunna göras oberoende av om utbildningen anknyter till arbetet, blir början till en ny yrkesinriktning eller enbart syftar till personlig utveckling och att skaffa sig ny och rikare kunskap pÄ nÄgot omrÄde.

De menar att folkbildningen utgör för mÄnga vuxna ingÄngen i vuxenstudielivet. Anslagen till folkbildningen mÄste öka.
De menar att den kraftiga utbyggnaden av högskolan har varit av stor betydelse för att minska den sociala och etniska snedrekryteringen. Men det rÀcker inte. De vill göra högskola och universitet till en reell valmöjlighet för alla. De föreslÄr att universiteten ska öka folkhögskolekvoten vid intagningar till utbildningar och kurser.


Det ideella föreningslivets och non-profit-verksamheternas behov av Lars Wegendal m.fl. (s). Motion 2006/07:Sk310

MotionÀrerna skriver att det ideella föreningslivet i Sverige Àr en vital och viktig del av samhÀllet. Det lever i fotbollsklubben, i den fackliga organisationen, i studieförbundets bokcirkel. Tillsammans med den sociala ekonomins alla verksamheter bidrar föreningslivet till vÀlfÀrden och tillvÀxten i samhÀllet. Det ideella föreningslivet och andra non-profit-verk-sam-heter behöver vÀrnas eftersom de Àr en stor tillgÄng i vÄrt samhÀlle. I det lÄngsiktiga arbetet att stÀrka det ideella föreningslivet Àr nuvarande skattebestÀmmelser ett omrÄde som bör uppmÀrksammas och förÀndringar till gagn för dessa övervÀgas.


Möjlighet att ta sig ur sjukskrivning genom studier av Louise Malmström och Johan Löfstrand (s). Motion 2006/07:Sf240

MotionÀrerna skriver att tvÄ orsaker till sjukskrivningar Àr förslitningsskador och psykisk ohÀlsa pÄ grund av arbetsmiljön pÄ arbetsplatsen. I bÄda fallen krÀvs i princip omskolning för att kunna ÄtervÀnda till arbetsmarknaden. Det kan vara ett stort steg för mÄnga dÄ det kanske var lÀnge sedan man studerade eller man kÀnner rÀdsla för att inte klara av sina studier och dra pÄ sig skulder. Det vore dÀrför bra om man ökade möjligheten att i ett övergÄngsskede studera pÄ deltid samtidigt som man Àr partiellt sjukskriven, för att underlÀtta rehabiliteringsarbetet.
Genom att lĂ„ta fler lĂ„ngtidssjukskrivna vidareutbilda sig kommer fler att kunna gĂ„ vidare, utvecklas och hitta ett nytt arbete de trivs med samtidigt som samhĂ€llets totala kunskapsbank vĂ€xer. All sĂ„dan utbildning behöver inte vara av det formella och nyttoinriktade slaget; Ă€ven kortkurser, folkbildning och fördjupningsstudier av olika slag kan vara framgĂ„ngsrika. Det blir bĂ„de ett ”hĂ€lsolyft” och ett ”kunskapslyft”.
Möjligheten att kombinera partiella studier med sjukskrivning pÄ deltid skulle kunna vara ett sÀtt att skapa förutsÀttningar för en heltidssjukskriven person att vÄga ta steget frÄn sin sjukskrivning in i studier.

------------------------------------------------
Nyhetsbrevet "FolkbildningsrÄdet informerar" finns Àven pÄ rÄdets webb-plats: www.folkbildning.se

BestÀll gratis prenumeration med ett mail till: FBR-info-prenumeration@folkbildning.net

FolkbildningsrÄdet, Box 730, 101 34 Stockholm.
Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26.




Klicka för en utskriftsvänlig version


Adress: Box 730 · 101 34 Stockholm · Sweden · Tel: +46-8-412 48 00 · Fax: +46-8-21 88 26 · E-mail: fbr@folkbildning.se

Producerad av Empir AB