Länk: Hem
Länk: SökLänk: Hjälp


Riksdagsmotioner folkbildningen 2007/08
Publicerad: 2007-10-15
FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR 2007-10-15
Information frĂ„n Bo Sundqvist tel. 08-412 48 06     
------------------------------
Motioner lÀmnade till riksdagen 2007/08
------------------------------

Den allmĂ€nna motionstiden för riksdagsĂ„ret 2007/08 har nu gĂ„tt ut. Över 3 300 motioner lĂ€mnades in vilket Ă€r ca 900 fler Ă€n föregĂ„ende Ă„r.
Alla motioner Àr publicerade pÄ riksdagens hemsida.  LÀs dem hÀr.

Nedan följer en sammanstÀllning av motioner som inkommit till riksdagsbehandling inom folkbildningens omrÄde. Vid respektive motion finns en lÀnk dÀr motionen i sin helhet kan lÀsas. Notera att motionerna Àr preliminÀra.

NÄgra motioner tar upp frÄgan om studiestödets betydelse för att möjliggöra studier vid folkhögskolor och inom studieförbundens regi.
Flera motionÀrer berör frÄgan om kommunernas ansvar för finansieringen av folkbildningen och att regeringen bör diskutera det nationella ansvaret för folkbildningen med kommunerna och landstingen.
Vidare berörs i olika motioner frÄgor som insatser för att minska den digitala klyftan, tolkutbildning, rÀtt till folkhögskolorna att bedriva SFI, sjukskrivning och möjlighet att studera, folkbildningens roll inom asylmottagning och folkbildningens betydelse för den svenska demokratin.
Motionerna kommer att nu att behandlas inom respektive utskott för att senare överlÀmnas till riksdagen för beslut.

Folkpartiet

Betydelsen av folkrörelser och folkbildningar av Anita Brodén och Agneta Berliner (fp). Motion 2007/08:Kr340

MotionÀren betonar folkrörelsernas stora betydelse för att stimulera samhÀllsengagemang och för att utveckla och stÀrka demokratin bör medföra en positiv och generös attityd frÄn stat och kommun.
För mÄnga som av olika anledningar misslyckats med tidigare studier, inte kommit ut i arbetslivet eller som bÀr pÄ traumatiska upplevelser som flykting, kan en ombonad och ambitiös studiemiljö som folkbildningen erbjuder ge nya möjligheter.
Vidare skriver hon att det Àr olyckligt att mÀnniskor som uppbÀr sjuk- eller förtidspension och som ser en möjlighet att fÄ studera bromsas i sin ambition av stelbenta regler vad gÀller ersÀttningar. Studierna innebÀr i dessa fall en ekonomisk belastning och gör det för mÄnga omöjligt.
Ett problem för yngre studerande vid landets folkhögskolor Àr att endast 12 % av utbildningarna av Centrala StudiestödsnÀmnden anses vara eftergymnasiala. Det har frÄn olika hÄll framförts kritik som innebÀr att CSN:s bedömning Àr alltför snÀv och dessutom förÄldrad nÀr det gÀller att avgöra vad som Àr eftergymnasiala utbildningar vid landets folkhögskolor. Det gÀller bl.a. musikutbildningar.
MotionÀren yrkar pÄ att det görs en genomgripande översyn av hur man definierar eftergymnasial utbildning vid landets folkhögskolor och vilka kurser som skall anses som eftergymnasiala.


SÀker och effektiv lÀkemedelsbehandling av Àldre av Barbro Westerholm (fp). Motion 2007/08:So487

MotionÀren skriver att lÀkemedelsrelaterade problem bland Àldre Àr omfattande. AnvÀndarna av ett lÀkemedel, och i förekommande fall deras anhörig/nÀrstÄendevÄrdare, har ett ansvar för att det blir rÀtt. HÀr kan ideella organisationer och studieförbund spela en viktig roll genom att erbjuda seminarier och studiecirklar om lÀkemedel och deras anvÀndning. Staten bör genom sina myndigheter Socialstyrelsen, LÀkemedelsverket och Statens FolkhÀlsoinstitut samt Apoteket AB stödja sÄdana insatser frÄn den ideella sektorn.



VĂ€nsterpartiet

UtgiftsomrÄde 17 av Lars Ohly m.fl. (v). Motion 2007/08:Kr279

Svenska för invandrare av Rossana Dinamarca (v). Motion 2007/08:Ub271

Motionerna behandlar frÄgan om ökat stöd till folkhögskolorna vad gÀller SFI undervisning.
MotionÀrerna skriver att för att förbÀttra SFI-undervisningen behövs en tydligare individualisering och fler undervisningstimmar per vecka. SFI skall kunna lÀsas i kombination med praktik, arbetslivsorientering, validering, annan utbildning eller förvÀrvsarbete.
Vidare för man fram att folkhögskolorna erbjuder en miljö som befrÀmjar bÄde sprÄkinlÀrningen och kunskaperna om det svenska samhÀllet genom den naturliga kontaktytan med svensktalande och möjligheterna till internatboende. VÀnsterpartiet föreslÄr dÀrför att folkhögskolorna fÄr behörighet till SFI-undervisning. En majoritet i utbildningsutskottet har tidigare stÀllt sig bakom ett sÄdant förslag frÄn vÀnsterpartiet. I dag Àr SFI en kommunal skyldighet. För att folkhögskolorna skall kunna fÄ sÄdan behörighet krÀvs ett ökat anslag till FolkbildningsrÄdet pÄ 18 mkr per Är, motsvarande 500 platser.
Vidare menar man att det mÄste stÀllas behörighetskrav pÄ undervisande lÀrare i SFI för att uppnÄ nödvÀndig kvalitetshöjning.

Motionen av Lars Ohly m.fl. behandlar Àven frÄgan om den digital klyftan i samhÀllet.
MotionÀrerna skriver att nÀstan en tredjedel av befolkningen saknar tillgÄng till IT-tekniken i sina hem. Det kan handla om korttidsutbildade, arbetslösa, pensionÀrer, invandrare eller funktionshindrade.  Viktigt att staten vidtar ÄtgÀrder för att minska skillnaderna. Folkbildningsförbundet har ett förslag om att starta informations- och utbildningsprojekt som skulle aktivera de mÀnniskorna som inte har tillgÄng till eller av olika anledningar inte anvÀnder sig av Internet. Utbildningen Àr tÀnkt att ske via frÀmst TV och i form av studiecirklar. MotionÀrerna föreslÄr att staten avsÀtter 100 miljoner kronor till Folkbildningsförbundet.
Vidare föreslÄr Ohly m.fl. att 82 miljoner kronor avsÀtts för att stÀrka folkhögskolornas och studieförbundens ekonomier och för att motverka höjda kurspriser inom folkbildningen.


Regional framtid av Kent Persson m.fl. (v). Motion 2007/08:N341

MotionÀrerna skriver att utbildning och forskning under lÄng tid var knuten till ett fÄtal orter. Regionaliseringen av högskolorna har betytt mycket för att jÀmna ut skillnaderna i utbildningsnivÄer mellan storstÀder och övriga Sverige.
VĂ€nsterpartiet anser att högskolorna i ökad omfattning mĂ„ste stĂ€rka sin nĂ€rvaro till fler orter och kunna erbjuda kvalificerad yrkesutbildning, samt aktivt medverka i landsbygdens nĂ€ringslivsutveckling. Ökade satsningar pĂ„ vidareutbildning Ă€ven vid folkhögskolor och studieförbund Ă€r Ă„tgĂ€rder, som kan stĂ€rka landsbygdens utvecklingskraft.


IT och bredband av Peter Pedersen m.fl. (v). Motion 2007/08:N290

MotionÀrerna skriver att IT kan leda till ett klassamhÀlle med stark kontroll och utslagning eller till ett demokratiskt samhÀlle med stor delaktighet. DÀrför Àr det viktigt att fatta rÀtt politiska beslut sÄ att alla fÄr en chans att anvÀnda IT. Det Àr nödvÀndigt med stora informationssatsningar frÄn exempelvis studieförbund, folkhögskolor och utbildningsradion för att skapa en bred delaktighet för alla. Folkbildningsförbundet har ett förslag om att starta informations- och utbildningsprojekt som skulle aktivera de mÀnniskorna som inte har tillgÄng till eller av olika anledningar inte anvÀnder sig av Internet. Utbildningen Àr tÀnkt att ske via frÀmst TV (utbildningsradion) och i form av studiecirklar. MotionÀrerna finner förslaget intressant och vill att staten avsÀtter 100 miljoner kronor till Folkbildningsförbundet.


Socialdemokraterna

Det gemensamma ansvaret för bevarandet av folkbildningens sÀrart och utvecklingsmöjligheter av Louise Malmström och Jan Björkman (s). Motion 2007/08:s45228

MotionÀrerna skriver att det Àr viktigt att förstÄ folkbildningens kÀrna för att kunna förstÄ motiven för samhÀllets stöd till folkbildningen. Folkbildningens praktiska genomförande ska naturligtvis kunna granskas utifrÄn olika kvalitetsindikatorer. Men detaljerna mÄste folkbildningen sjÀlv finna former för. Precis som deltagandet Àr fritt och frivilligt för den enskilde, behöver en god folkbildning vara befriad frÄn pekpinnar och tvÄng.

De menar att det finns en stor oro kring framtidens folkbildning. I moderatstyrda kommuner i landet har beslut att begrÀnsa eller helt upphöra med stöd till folkbildningen redan fattats och pÄ flera hÄll förs ocksÄ en diskussion kring hur man i högre utstrÀckning ska kunna styra, uppdra och bestÀlla verksamhet frÄn studieförbund och folkhögskolor. Blir detta verklighet förloras hela poÀngen med folkbildningen, dÄ kan vilken kommersiell utbildningsleverantör som helst ta över.

För att folkbildningen ska kunna bli den dÀr mötesplatsen och plantskolan för utvecklingen av demokratiska samhÀllsmedborgare som vill skapa opinion och pÄverka i hela landet mÄste alla nivÄer ta sitt ansvar för att slÄ vakt om dess sÀrart och bidra till dess utveckling. Med tanke pÄ att bidragen till folkbildningen frÄn kommuner och landsting redan mellan 1991 och 2006 minskade med 40 % jÀmfört med KPI och att den minskningen har accelererat det senaste Äret Àr det hög tid att man frÄn nationell nivÄ tar initiativ till samtal med regioner, landsting, kommuner och huvudmÀn om folkbildningens angelÀgenhet och det gemensamma ansvaret för dess utveckling.


Ett samlat ansvar för follkbildning av Thomas Strand (s). Motion 2007/08:Kr283

MotionÀren för fram att ett grundlÀggande skÀl för samhÀllets stöd till folkbildningen Àr att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhÀllet. Ett annat viktigt skÀl Àr att folkbildningen bidrar till att ge kvinnor och mÀn möjligheter att pÄverka sin livssituation och skapar engagemang för att delta i samhÀllsutvecklingen.
MotionÀren skriver att i den antagna folkbildningspropositionen LÀra, vÀxa, förÀndra, angav regeringen att den hade för avsikt att ta initiativ till överlÀggningar med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om bidragen till folkbildningen. Staten kan sjÀlvklart inte kommendera vare sig landsting eller kommuner att öka sitt ekonomiska stöd till folkbildningen. Men regeringen kan ytterligare tydliggöra riksdagens ambition med ett delat ansvar för stödet till folkbildningen, menar motionÀren.


Folkbildning av Peter Jonsson (s). Motion 2007/08:Ub430

MotionÀren skriver att det samhÀllsstödda folkbildningsarbetet Àr en viktig faktor för att öka mÀnniskors möjligheter att pÄverka den egna livssituationen och för att de ska kunna vara med och förÀndra samhÀllet. Det finns otaliga exempel pÄ nÀr folkbildningsverksamhet varit avgörande för att mÀnniskor ska vÄga ta steget till högre utbildning i olika former. Det Àr dÀrför viktigt att folkbildningens pedagogik kommer till anvÀndning Àven i gymnasie- och vuxenutbildningen.


Folkbildning av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (s). Motion 2007/08:Kr287

MotionÀrerna framför att en demokratisk samtalskultur har utvecklats inom folkbildningen, grundad pÄ tolerans mot oliktÀnkande och respekt för sakliga argument och fattade beslut. I det dagliga folkbildningsarbetet tar den sig uttryck i att deltagarna har ett stort inflytande och gemensamt Àr med och formar innehÄll och upplÀggning.
Under senare Är har folkbildningen fÄtt minskade/förÀndrade bidragsströmmar. Kommunala bidrag och landstingsbidrag till folkbildningen Àr olika beskaffade och storleken skiftar beroende var nÄgonstans verksamheten bedrivs.
Vidare skriver de att folkbildningen mÄste förbli öppen för alla. Det samhÀllsstödda folkbildningsarbetet som sker i studieförbunden, med frÀmst studiecirklar och olika kulturverksamheter, och inom folkhögskolor mÄste vÀrnas.


Korttidsstudiestödet av Ameer Sachet (s). Motion 2007/08:Ub470

MotionÀren skriver att statens bör ocksÄ i fortsÀttningen medverka till att utveckla och förstÀrka bildningsorganisationer genom att ge bildningsorganisationer och folkhögskolor en viktig roll i vuxenutbildning och folkbildning.
För att Sverige ska kunna hÀvda sig i den internationella konkurrensen finns mycket att vinna pÄ ett solidariskt utbildningssystem som inkluderar lÄgutbildade, arbetslösa och andra svaga grupper.
Vidare skriver motionÀren att regeringen vÀljer att ta bort ett studiestödsystem med korttidsbidrag, som faktiskt har fungerat bra. MÀnniskor har vÄgat ta steget att sÀtta sig i skolbÀnken nÀr man samtidigt kunnat behÄlla kontakten med arbetet och arbetsmarknaden. Det har varit betydelsefullt för mÄnga som saknar studievana eller har kort skolgÄng bakom sig, och som pÄ detta sÀtt har fÄtt en möjlighet att studera. Korttidsstudiestödet Àr en bra och lyckad ÄtgÀrd, varför det Àr viktigt att staten Àven i fortsÀttningen tillvaratar den hÀr gruppens behov exempelvis omprioriteringar i nuvarande studiestödssystemet.


EU-information till fler av Christina Axelsson och Hillevi Larsson (s). Motion 2007/08:K203

MotionÀrerna anser att det behövs mÄnga insatser för att fÄ invÄnarna och vÄra olika folkrörelser att engagera sig och diskutera mer kring EU för att pÄverka EU-politiken. EU-informationen ges direkt frÄn Regeringskansliet, vilket gör att den saknar folklig förankring och blir mer av propaganda. De anser att det fortfarande behövs drivkrafter för att skapa ett engagemang som pÄ sikt kan leda till att fler ser möjligheter i stÀllet för hot med det svenska medlemskapet och att intresset för EU frÄgorna ökar, inte minst inför EU-parlamentsvalet vÄren 2009 och Sveriges ordförandeskap hösten samma Är.
DÀrför bör regeringen ta nya initiativ för att intensifiera arbetet med folkbildning kring EU-frÄgor. I det arbetet ska givetvis ideella organisationers kunskaper, intresse och kontaktnÀt tas till vara.


Utbildning ur ett regionalt perspektiv av Magdalena Streijffert (s). Motion 2007/08:Ub259

MotionÀren skriver att inriktningen kring dagens svenska utbildningssystem skapas och utformas pÄ en lokal och nationell nivÄ. Till exempel Àr grund- och gymnasieskolan en kommunal angelÀgenhet medan högskolan styrs utifrÄn nationella beslut. Denna uppdelning innebÀr att det alltid mÄste finnas en aktiv dialog och en god samverkan mellan de olika nivÄerna sÄ att man snabbt kan reagera pÄ nya förutsÀttningar och behov.
Högskolan fyller en viktig funktion som en del av tillvÀxtmotorn i Sverige. För att ta till vara de kunskaper och drivkrafter som finns ute i landet Àr det viktigt att dess verksamhet erbjuds möjligheter till regional samverkan pÄ olika omrÄden.
Det kan till exempel handla om att skapa gemensamma forum för utbildningspolitiska aktörer, bland annat de som verkar inom kompetensförsörjning, kvalificerad yrkesutbildning, vuxenutbildning, folkbildning, gymnasie- och grundskola. En samverkan kan bidra till ett helhetsperspektiv som gör det lÀttare att möta framtidens utbildningspolitiska utmaningar.


Auktoriserade tolkar inom offentlig verksamhet av Nikos Papadopoulos (s). Motion 2007/08:s14029

MotionĂ€ren skriver att utredningen om kontakttolkar lĂ€mnade 2005 sitt betĂ€nkande ”Tolkutbildning - nya former och nya krav”(SOU 2005:37) och att sedan dess har inte frĂ„gan om hur man ska se pĂ„ auktorisation av tolkar inte fĂ„tt nĂ„gon lösning. Utredningen föreslĂ„r en reformerad utbildning som skall koncentreras till tre folkhögskolor. Enligt utredaren bör kvaliteten pĂ„ tolkning förbĂ€ttras, individens rĂ€ttssĂ€kerhet tryggas och tolkyrkets status höjas.
Vidare skriver motionÀren att om tolkutbildningen enligt förslaget lÀggs pÄ tre folkhögskolor kommer det att minska studiemöjligheter för de Àldre studenter. Idag Àr antalet tolktimmar av auktoriserade tolkar fördelade ganska jÀmt mellan Göteborg, Stockholm och Malmö dvs de orter som kommer att ha immigrationsdomstolar. Resten av tolkarna Àr spridda över hela landet. Med tanke pÄ den kommande efterfrÄgan av kontakttolkar bör flera utbildningar placeras i nÀrheten av dessa stÀder.


Utbildning av syntolkar av Ann-Christin Ahlberg (s). Motion 2007/08:Kr247

MotionÀren skriver att staten anslÄr medel för att finansiera utgifter för statsbidrag till folkhögskoleförlagd teckensprÄktolkutbildning och teckensprÄklÀrarutbildning. Av Ärets budgetproposition framgÄr att anslaget har dragits ner med fem miljoner kr pÄ grund av att utbildningsplatser inte kunde fyllas och att ett antal korta kurser fick stÀllas in.
Hörselskadade har behov hjÀlpinsatser för att kunna delta Àven i kulturlivet. Det finns bl.a. hörseltolkade förestÀllningar inom teatern. Syntolkning har skett i olika former, men det finns ingen formell utbildning till syntolk. PÄ Fristads folkhögskola anordnades en pilotutbildning till syntolk och man tog fram ett koncept för utbildning till syntolk. Erfarenheterna frÄn verksamheterna har visat att dessa syntolkar har fungerat vÀl.
DĂ„ syntolkarna inte Ă€nnu kan arbeta med tolkning pĂ„ heltid, kan man inte begĂ€ra att de sjĂ€lv ska bekosta utbildningen. Kostnaden för nĂ€rvarande berĂ€knas till ca 20000 kr per person.
DÀrför borde kostnaden för utbildning till syntolk finansieras pÄ samma sÀtt som utbildning till hörseltolk.


Kultur och tillvÀxt av Eva Sonidsson och Hans Stenberg (s). Motion 2007/08:Kr311

MotionÀrerna skriver att ett rikt kulturliv gör en bygd levande och attraktiv sÄvÀl för de boende som för dem som har i avsikt att starta ett företag. DÀrför ska kulturen vÀgas in i all samhÀllsplanering och göras tillgÀnglig för alla, oavsett bostadsort i landet. Det krÀvs olika typer av stimulansÄtgÀrder för att öka kulturtillgÀngligheten i glesbygd.
Ett effektivt sÀtt att sprida kultur i glesbygd Àr att stödja studieförbund, hembygdsföreningar, bygdegÄrdar, Folkets Hus och andra folkrörelser. Under senare Är har bidragen till exempelvis studieförbunden minskat, vilket Àr djupt olyckligt. Folkbildningen genom bildningsförbunden spelar en stor roll för utvecklingen av företagande pÄ landsbygden. MÄnga som kanske inte pÄ annat sÀtt har möjlighet att utbilda sig kan göra det via studieförbunden och andra folkrörelser. Dessa Àr dock beroende av stöd frÄn landsting och kommuner för sin verksamhet, men har i likhet med andra verksamheter fÄtt kÀnna av besparingar.
För att kulturverksamheten i glesbygden inte ska vara beroende av lokala bidrag, borde staten ta ett större ansvar för den.


Studier vid folkhögskola för yngre av Åsa Lindestam (s). Motion 2007/08:Kr290

MotionÀren skriver att det idag Àr alltför mÄnga som efter nio Är i grundskolan inte nÄr mÄlen och blir behöriga till gymnasieskolans nationella program. Folkbildningspedagogiken vid folkhögskolorna skulle passa vissa av dessa som inte finner sig tillrÀtta i gymnasiet. Problemet idag Àr att den Àr stÀngd för elever under nitton Är. MotionÀren menar att detta bör Àndras och att Äldern för möjlig antagning till folkhögskolorna bör sÀnkas till sexton Är.


TvÄ steg för en mer tillgÀnglig folkhögskola av Lars U Granberg och Hannah Bergstedt (s). Motion 2007/08:s65003

MotionÀrerna skriver att utbildning Àr ett av de mest betydelsefulla instrument som finns för att minska klyftor och skapa likvÀrdiga villkor mellan mÀnniskor. För mÄnga personer med funktions?hinder Àr folkhögskolestudier, ibland den enda, vÀgen in pÄ arbetsmarknaden.
TvÄ förÀndringar pÄ senare tid försvÄrar kraftigt för personer med funktionshinder att delta i folkhögskolestudier. Det handlar dels om de nya ersÀttningsregler för studiemedel och sjuk- och aktivitetsersÀttningar som initierades av förra regeringen, dels om en minskad vilja hos kommuner och landsting att finansiera stöd till personer med funktionshinder.
Vidare för de fram att regering, riksdag, landsting/regioner, kommuner, försÀkringskassor och arbetsförmedlingar har alla ett ansvar för att skapa förutsÀttningar för ett livslÄngt lÀrande och att ge fler möjligheter att komma ut pÄ arbetsmarknaden för att jobba 100 procent av sin förmÄga. De yrkar pÄ att riksdagen tillkÀnnager för regeringen om vikten av att ge personer med funktionshinder rÀtt att uppbÀra sjuk- eller aktivitetsersÀttning utan att det frÄntar dem rÀtten till studiemedel frÄn CSN.


Funktionshindrade elevers ekonomiska möjligheter att studera av Helene Petersson i Stockaryd (s). Motion 2007/08:Ub399

Bakgrund: se motioner ovan.
MotionÀren skriver att utbildning Àr en mÀnsklig rÀttighet, alla bör fÄ chans att tillgodogöra sig utbildning inte minst funktionshindrade för att inte hamna i det utanförskap som regeringen talar sÄ mycket om utan kan hitta en vÀg till nÄgon form av förvÀrvsarbete och gemensam social tillvaro i samhÀllet. De ska heller inte vara beroende av att anhöriga betalar studierna. Den ekonomiska situationen för dessa elever mÄste lösas pÄ lÄng sikt för att inte omöjliggöra studier för elever med funktionshinder.


Folkbildning för IT-samhÀllet av Monica Green (s). Motion 2007/08:Kr301

MotionÀren skriver att det finns fortfarande en stor del av befolkningen som stÄr utanför IT-samhÀllet. NÀstan var tredje svensk kan inte chatta med vÀnner pÄ webben, deklarera eller söka fakta pÄ nÀtet. Uppemot en tredjedel stÄr antingen frivilligt eller ofrivilligt utanför IT-samhÀllet. TillgÄngen till IT fÄr naturligtvis inte vara ett villkor för att kunna pÄverka och ta del av samhÀllets service. Men problemet Àr att mÄnga i dag utestÀngs av ekonomiska och andra skÀl sÄsom tradition, kunskapsbrist med mera.
DÀrför behöver studieförbunden, folkhögskolorna och utbildningsradion samarbeta för att pÄ ett pedagogiskt och lÀttarbetat sÀtt nÄ de grupper som fortfarande tycker att det Àr för svÄrt med IT som inte tycker att det Àr ett hjÀlpmedel utan upplever det som en djungel.


FörÀldrautbildning av Kerstin Engle (s). Motion 2007/08:So412

MotionÀren skriver att tryggare barn och förÀldrar innebÀr mindre kostnader för kommuner och landsting. Hon föreslÄr att en obligatoriskt förÀldrautbildning ska erbjudas alla förÀldrar.
Även under barnens uppvĂ€xt och tonĂ„rstid bör det finnas kontinuerliga möjligheter till utbildning och erfarenhetsutbyte med andra förĂ€ldrar. HĂ€r kan inte minst studieförbunden spela en viktig roll. Regeringen bör ta initiativ för att uppmuntra kommuner eller landsting att genomföra förĂ€ldrautbildning.


Det livslÄnga lÀrandet och högre utbildning av Berit Högman m.fl. (s). Motion 2007/08:Ub463

MotionÀrerna skriver att skapa goda förutsÀttningar till livslÄngt lÀrande har betydelse sÄvÀl för den enskilda individen som för samhÀllet i sin helhet. De vill att alla mÀnniskor ska ges möjlighet till Äterkommande kompetensutveckling och fortsatt lÀrande, genom hela livet. Att ha tillgÄng till kunskap och möjlighet att förvÀrva ny kunskap genom hela livet Àr viktigt pÄ en allt mer kunskapskrÀvande arbetsmarknad. Valet ska kunna göras oberoende av om utbildningen anknyter till arbetet, blir början till en ny yrkesinriktning eller enbart syftar till personlig utveckling och att skaffa sig ny och rikare kunskap pÄ nÄgot omrÄde.
De menar att folkbildningen utgör för mÄnga vuxna ingÄngen i vuxenstudielivet. Anslagen till folkbildningen mÄste öka.
De menar att den kraftiga utbyggnaden av högskolan har varit av stor betydelse för att minska den sociala och etniska snedrekryteringen. Men det rÀcker inte. De vill göra högskola och universitet till en reell valmöjlighet för alla. De föreslÄr att universiteten ska öka folkhögskolekvoten vid intagningar till utbildningar och kurser.


Ökade möjligheter att ta sig ur sjukskrivning med hjĂ€lp av studier av Johan Löfstrand och Louise Malmström (s). Motion 2007/08:Sf306

MotionÀrerna skriver att tvÄ orsaker till sjukskrivningar Àr förslitningsskador och psykisk ohÀlsa pÄ grund av arbetsmiljön pÄ arbetsplatsen. I bÄda fallen krÀvs i princip omskolning för att kunna ÄtervÀnda till arbetsmarknaden. Det kan vara ett stort steg för mÄnga dÄ det kanske var lÀnge sedan man studerade eller man kÀnner rÀdsla för att inte klara av sina studier och dra pÄ sig skulder. Det vore dÀrför bra om man ökade möjligheten att i ett övergÄngsskede studera pÄ deltid samtidigt som man Àr partiellt sjukskriven, för att underlÀtta rehabiliteringsarbetet.
Genom att lĂ„ta fler lĂ„ngtidssjukskrivna vidareutbilda sig kommer fler att kunna gĂ„ vidare, utvecklas och hitta ett nytt arbete de trivs med samtidigt som samhĂ€llets totala kunskapsbank vĂ€xer. All sĂ„dan utbildning behöver inte vara av det formella och nyttoinriktade slaget; Ă€ven kortkurser, folkbildning och fördjupningsstudier av olika slag kan vara framgĂ„ngsrika. Det blir bĂ„de ett ”hĂ€lsolyft” och ett ”kunskapslyft”.
Möjligheten att kombinera partiella studier med sjukskrivning pÄ deltid skulle kunna vara ett sÀtt att skapa förutsÀttningar för en heltidssjukskriven person att vÄga ta steget frÄn sin sjukskrivning in i studier.



Kristdemokraterna

AllmÀnna förÀldrar- och relationskurser av Kjell Eldensjö (kd). Motion 2007/08:So338

MotionÀren skriver att eftersom vi i Sverige har en stark folkbildningstradition borde det vara naturligt att vi utbildar oss för att klara av det vÀrdefullaste vi har: vÄra barn och vÄra relationer till varandra. Par som ska gifta sig kan erbjudas utbildning om hur man ger förhÄllandet en bra start och om hur man undviker att kriserna leder till splittring. Mödra- och barnavÄrdscentralerna Àr en sjÀlvklar plats för förÀldrautbildning och annat förebyggande arbete, men andra viktiga platser för utbildning, rÄdgivning och nÀtverksbyggande kan vara vÄrdcentraler, kyrkor, studieförbund, folkrörelser och ideella organisationer. Allt det viktiga förÀldrastödjande arbete som bedrivs inte minst genom intresse- och frivilligorganisationerna ska uppmuntras och stödjas.



Centerpartiet

Folkbildning och arbetsliv vid introduktion av nya svenskar av Ulrika Carlsson i Skövde och Sven Bergström (c). Motion 2007/08:A249

MotionÀrerna skriver att det Àr kommunerna som har det operativa ansvaret för att introducera nyanlÀnda invandrare i samhÀllet. De menar att introduktionen till det svenska samhÀllet har förutsÀttningar att bli mer framgÄngsrik om fler parter, inte minst frÄn det civila samhÀllet i form av arbetsliv och folkbildning, blir aktiva medaktörer i introduktionsprogrammen.
Studieförbunden finns i landets alla kommuner och har lÄng erfarenhet av att arbeta med mÀnniskor med skilda bakgrunder och med sÀrskilda behov. Studieförbunden kan erbjuda studiecirklar i samhÀllsorientering och göra den mer praktiskt inriktad genom samverkan med de nÀrmare 300 medlemsorganisationer som studieförbunden har. Genom föreningslivet fÄr man dessutom ett brett kontaktnÀt av mÀnniskor inom mÄnga olika samhÀllsomrÄden. I föreningarna finns ocksÄ mÄnga dörröppnare till arbetslivet.
Centerpartiet har tidigare motionerat om att införa ett system med vÀrdfamiljer eller vÀrdpersoner för nyanlÀnda invandrare. Det Àr en idé som Àr vÀrd att hÄlla liv i. Studieförbunden kan ha en nyckelroll i att rekrytera och utbilda vÀrdfamiljer/personer, att förbereda den nyanlÀnde samt att matcha vÀrdfamiljer/personer och invandrare.
MotionÀrerna skriver att det Àr angelÀget att frÀmja samverkan med externa parter och inte minst anvÀnda folkbildningen för att förstÀrka samhÀllsorientering, sprÄkutveckling och ett system med vÀrdfamiljer/personer.


Fortsatt studiestöd för handikappade pĂ„ folkhögskolor av Staffan Danielsson och Anders Åkesson (c). Motion 2007/08:Ub265

MotionÀrerna för fram att det pÄ mÄnga folkhögskolor finns uppskattade utbildningar för handikappade. PÄ Valla folkhögskola i Linköping finns sedan mer Àn 15 Är en mycket uppskattad speciallinje för lindrigt utvecklingsstörda. Dessa individer har sjuk- och aktivitetsersÀttning, men för att kunna klara utbildningens smÄ kostnader för mat och material har det faktum att de erhÄllit studiebidrag pÄ ca 2.500 kr per mÄnad varit avgörande. Eleverna riskerar nu att fÄ avbryta sin speciallinje, och risken Àr stor för att linjen lÀggs ner sÄ att nya elever inte kommer att beredas plats.
Bakgrunden Àr ett riksdagsbeslut frÄn 2006 om att samordna olika studiemedelssystem med sjuk- och aktivitetsersÀttning sÄ att studiebidrag inte kan erhÄllas utöver sjuk- och aktivitetsersÀttningen. MotionÀrerna skriver att beslutet fÄtt icke avsedda konsekvenser, vilka beskrivits ovan.
MotionÀrerna vill mot denna bakgrund att skyndsamma ÄtgÀrder vidtas sÄ att berörda elever kan erhÄlla sina studiebidrag Àven denna hösttermin och nÀsta vÄrtermin samt att en ny lösning trÀder i kraft senast nÀsta sommar sÄ att denna viktiga utbildningsvÀg kan fortsÀtta att fungera till stor glÀdje och nytta för dessa utsatta grupper.


Funktionshindrades möjligheter att studera pÄ folkhögskola av Stefan Tornberg och Birgitta Sellén (c). Motion 2007/08:Ub266

MotionÀrerna skriver att folkhögskolestudier Àr för mÄnga personer med funktionshinder, ibland den enda, vÀgen in pÄ arbetsmarknaden. TyvÀrr har möjligheterna till utbildning för personer med funktionshinder minskat under de senaste Ären.
De skriver att tvÄ förÀndringar pÄ senare tid försvÄrar kraftigt för personer med funktionshinder att delta i folkhögskolestudier. Det handlar dels om de nya ersÀttningsreglerna för studiemedel och sjuk- och aktivitetsersÀttningar som initierades av förra regeringen, dels om en minskad vilja hos kommuner och landsting att finansiera stöd till personer med funktionshinder.
MotionĂ€rerna för fram att de ekonomiska möjligheterna för personer med funktionshinder att studera pĂ„ folkhögskola mĂ„ste förbĂ€ttras. ÅtgĂ€rder bör skyndsamt vidtas för att sĂ€kerstĂ€lla landstingens och kommunernas stöd i övrigt till personer med funktionshinder som vill delta i folkhögskolestudier.


Internetbaserad utbildning – e-learning av Birgitta SellĂ©n och Jörgen Johansson (c). Motion 2007/08:Ub351

MotionÀrerna skriver att distansutbildning har en stor och viktig funktion att fylla allt eftersom det livslÄnga lÀrandet ökar i betydelse.
Det finns folkhögskolor i Sverige som gÀrna sÀljer e-learningprogram till andra lÀnder, men regleringsbreven Àr skrivna sÄ att man inte kan sÀlja dessa program eftersom de har statliga pengar. Regeringen strÀvar efter att förenkla olika regler i landet och detta Àr exempel pÄ ett omrÄde dÀr man bör kunna Àndra reglerna nÀr det gÀller offentliga finansierade utbildare, sÄ att de kan sÀlja utbildning genom e-learning till intresserade lÀnder runt om i vÀrlden.



Moderaterna

Folkbildning i förÀndring av Ulf Sjösten och Cecilia Widegren (m). Motion 2007/08:Kr326

MotionÀrerna pÄpekar att studieförbundens verksamhet finansieras med offentligt stöd frÄn stat, landsting och kommun. Stödet har över tid minskat och karaktÀren har förÀndrats. Den största förÀndringen Àr den drastiska minskningen av stödet frÄn kommunerna och den stora skillnad i ekonomiskt stöd som finns mellan olika kommuner. Enligt motionÀren fungerar bidragen för kommunerna som en budgetregulator, vilket i sin tur kraftigt har minskat studieförbundens fysiska nÀrvaro i kommunerna. MotionÀrerna anser att det behövs en översyn av systemet med tre nivÄer för bidragsgivning till studieförbunden. Syftet med översynen ska vara att skapa lÄngsiktiga och stabila förutsÀttningar för studieförbunden.



------------------------------------------------
Nyhetsbrevet "FolkbildningsrÄdet informerar" finns Àven pÄ rÄdets webb-plats: www.folkbildning.se

BestÀll gratis prenumeration med ett mail till: FBR-info-prenumeration@folkbildning.net

FolkbildningsrÄdet, Box 730, 101 34 Stockholm.
Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26.




Klicka för en utskriftsvänlig version


Adress: Box 730 · 101 34 Stockholm · Sweden · Tel: +46-8-412 48 00 · Fax: +46-8-21 88 26 · E-mail: fbr@folkbildning.se

Producerad av Empir AB