Lšnk: Hem
Lšnk: SŲkLšnk: Hjšlp


Forskning: Folkhögskolans praxis
Publicerad: 2006-02-01

Bifogad fil för nedladdning (Klicka på namnet för att ladda ned):
Folkhogskolans praxis.pdf 46Kb

FOLKBILDNINGSR√ÖDET INFORMERAR 2006-02-01
Information fr√•n Bo Sundqvist tel. 08-412 48 06     
------------------------------
Hur har folkhögskolan utvecklats i takt med förändrade villkor
√Ėrebro universitet startar tre√•rigt forskningsprojekt
------------------------------
√Ėrebro universitet, genom professor Bernt Gustavsson, p√•b√∂rjar 2006 ett tre√•rigt forskningsprojekt d√§r folkh√∂gskolans f√∂r√§ndrade villkor studeras. Man kommer bland annat att studera vari folkh√∂gskolans s√§rart best√•r och om s√§rarten f√∂r√§ndrats √∂ver tiden samt om folkh√∂gskolan nu har en annan funktion i samh√§llet √§n tidigare.
Projektet finansieras av Vetenskapsr√•det och √Ėrebro universitet. Budgeten √§r p√• 4,6 miljoner.

Nedan finns en kortfattad beskrivning av projektet. En mer utförlig beskrivning finns i bilaga.

Frågor besvaras av Bernt Gustavsson, bernt.gustavsson@pi.oru.se

Beskrivning av projektet:
Folkhögskolan har utvecklats i de nordiska länderna under de senaste 150 åren. Ambitionen har alltid varit att bidra till demokrati och jämlikhet. Skolformens pedagogiska och innehållsliga särart har ifrågasatts, men är dåligt beforskad. Särskilt besvärande är bristen på studier av folkhögskolans praxis.
Frågan om särart är ett grundargument för skolformens fortsatta utveckling. Under välfärdsstaten, fram till 1980-talet, hade skolformen en självklar ställning och utvecklades i relation till det övriga utbildningssystemet. Sedan dess har den förändrats. Den blev föremål för utredningar, omorganisationer och rekrytering av nya grupper. Skolorna formulerar själva sin profil, bildningssyn och pedagogik, ibland med en tydlig livsåskådning som grund och ibland inte.

M√•nga skolor profilerar sig mot IT, genus, invandrare, funktionshinder f√∂r att f√•nga in nya behov. Dessutom √∂ppnar vissa profileringar till betydande statlig finansiering. √Ąven uppdragsutbildning p√• gymnasieniv√• f√∂rekommer. Flera folkh√∂gskolor engagerar sig i utvecklandet av s√• kallade l√§rcentra. M√•nga var aktiva i kunskapslyftet. Utm√§rkande f√∂r landets folkh√∂gskolor √§r dess variationsrikedom. Sammantaget inneb√§r dessa f√∂r√§ndrade villkor att folkh√∂gskolans oberoende st√§llning √§r hotad och intensivare samarbete med andra former av vuxenutbildning g√∂r s√§rarten √§nnu mer otydlig. Det √§r denna process som studeras i f√∂religgande projekt.
Frågor som ställs är hur folkhögskolornas praxis förändras och anpassas till nya villkor. Har folkhögskolan någonsin stått för en särart? Genomgår skolformen någon förändring? Förändras pedagogiken? Medför profileringen förändrad praxis?
Projektet har två syften.
Det första syftet är att kartlägga folkhögskolornas förändrade praxis. Det innebär studier av vilka sociala handlingar som växer fram och utvecklas vid folkhögskolorna. Projektets andra syfte är att förstå förändringsprocessens dynamik och effekter.
Med hjälp av olika teoretiska infallsvinklar försöker forskarna förstå hur maktrelationer, normbildande processer och värden skapas och återskapas i sociala handlingar. Utifrån en historisk genomgång undersöks hur folkhögskolorna har förändrats.
Projektet består av fem delmoment.
För det första försöker forskarna fånga vari folkhögskolans särart består och om särarten ändrats genom åren. För det andra undersöker de om och hur folkhögskolans villkor förändrats samt om det inneburit att folkhögskolan har en annan funktion i samhället än tidigare. För det tredje studerar de om folkhögskolor som är profilerade mot att integrera invandrare i det svenska samhället är framgångsrika i detta värv. För det fjärde uppmärksammar de förhållandet mellan teknik och kön. Innebär exempelvis IT att gamla könsroller återskapas eller att nya skapas? För det femte analyserar de huruvida folkhögskolan skapar tillit bland eleverna, både inför sig själva och i relation till andra.
De olika delmomenten knyts samman genom att samtliga fokuserar p√• den praxis som etablerats p√• ett mindre antal folkh√∂gskolor. Sex folkh√∂gskolor ‚Äď med olika inneh√•llsliga profileringar ‚Äď har strategiskt valts ut f√∂r att belysa projektets olika delmoment. Den kunskap som produceras √§r betydelsefull f√∂r f√∂rst√•elsen av folkh√∂gskolans bel√§genhet och framtida utveckling, ett f√∂rsummat utbildningsvetenskapligt forskningsf√§lt. Kunskapen √§r betydelsefull √§ven f√∂r annan vuxenutbildning genom att illustrera hur en skolform f√∂rs√∂ker att utveckla sin s√§rart p√• en alltmer konkurrensutsatt marknad. Nya akt√∂rer och skolformer tillkommer st√§ndigt. Nya pedagogiska id√©er pr√∂vas. I allt det nya finns folkh√∂gskolan med 150 √•rs erfarenhet av att f√∂rh√•lla sig till olika nyheter utan att f√∂rlora sin verksamhets s√§rart. Avv√§gningen mellan tradition och f√∂rnyelse kan andra utbildande akt√∂rer och organisationer l√§ra sig av. Teoretiskt √§r d√§rf√∂r betydelsen utbildningsvetenskaplig, men ocks√• organisationsteoretisk.
Resultaten kommer att spridas på olika sätt.
Viktiga m√•lgrupper √§r akt√∂rer i folkh√∂gskolev√§rlden och annan vuxenutbildning samt forskare och praktiker som intresserar sig f√∂r organisationers f√∂rnyelse. Medverkande forskare kommer att presentera en uppsats vid minst en nationell eller internationell konferens med en relevant inriktning. En antologi skrivs ‚Äď Folkh√∂gskolans praxis, mellan tradition och f√∂rnyelse. Dessutom skrivs en popul√§rvetenskaplig artikel f√∂r publicering i l√§mplig utbildningsvetenskaplig facktidskrift, s√•som Utbildning och demokrati.


------------------------------------------------
FOLKBILDNINGSR√ÖDET INFORMERAR √§r ett digitalt nyhetsbrev som skickas som e-post till enskilda best√§llare p√• folkh√∂gskolor, studief√∂rbund, l√§nsbildningsf√∂rbund m.fl. Varje utskick l√§ggs ocks√• ut i mappen "Folkbildningsr√•det info" > "FBR Informerar" p√• Folkbildningsn√§tet och √§r dessutom tillg√§ngligt p√• r√•dets webb-plats: www.folkbildning.se > fliken "FBR info".

Beställningar av "Folkbildningsrådet informerar" skickas till: FBR-info-prenumeration@folkbildning.net

Eventuella bilagor skickas normalt med som så kallade pdf-dokument, vilket innebär att man måste ha gratisprogrammet Acrobat Reader för att kunna läsa dokumentet på skärmen och skriva ut det (Acrobat Reader kan hämtas från www.adobe.se).

Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm.
Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26.




Klicka fŲr en utskriftsvšnlig version


Adress: Box 730 101 34 Stockholm Sweden Tel: +46-8-412 48 00 Fax: +46-8-21 88 26 E-mail: fbr@folkbildning.se

Producerad av Empir AB