Lšnk: Hem
Lšnk: SŲkLšnk: Hjšlp


Lena Hallengren:Perspektiv på folkbildningen
Publicerad: 2005-10-03

Bifogad fil för nedladdning (Klicka på namnet för att ladda ned):
Hallengrens tal 27sept05.pdf 63Kb

FOLKBILDNINGSR√ÖDET INFORMERAR 2005-10-03
Information fr√•n Bo Sundqvist tel. 08-412 48 06     
------------------------------
Hallengren presenterade sju centrala punkter i den kommande folkbildningspropositionen
------------------------------

På regeringens konferens om folkbildningen den 27 september presenterade Lena Hallengren, minister för vuxnas lärande, följande sju punkter som hon avser att bygga den kommande folkbildningspropositionen på:
1. Folkbildningen har ett huvuduppdrag: att förstärka demokratin genom att bidra till medborgarbildning och överbrygga utbildningsklyftor.
2. Folkbildningen ska nå alla, men vissa grupper måste få gå före.
3. Detta demokratiuppdrag klarar folkbildningen  allra b√§st om den har en grundl√§ggande frihet fr√•n staten och samtidigt √§r frivillig f√∂r deltagarna.
4. Samtidigt har folkbildningen en självklar del i det livslånga lärandet.
5. I denna länk har folkbildningen en unik roll.
6. Folkbildningen måste klara att ge förutsättningar för ett rikt kulturliv.
7. Folkbildningen måste klara av att möta nya generationers behov, utan att förlora den åldrande befolkningen.

Nedan finns en förkortad version av det tal hon höll under konferensen. Hela talet finns bifogat i en pdf-fil. Det går även att se i efterhand här.


Tal (Förkortad version gjord av Folkbildningsrådet)
Konferens om folkbildningen på Essinge konferenscenter, Stockholm 27 september 2005
Lena Hallengren, Förskole- och ungdomsminister, minister för vuxnas lärande

Perspektiv på folkbildningen

Jag har inlett ett folkrörelsearbete nu i höst som är riktigt roligt. Jag har de senaste veckorna varit på fyra folkhögskolor. Under hösten hoppas jag kunna besöka minst femton till. Jag har dessutom med mig mina socialdemokratiska kamrater från utbildnings- och kulturutskotten. Gemensamt hoppas vi kunna besöka hälften av alla folkhögskolor innan årets slut.

Jag har redan träffat alla nio studieförbund plus Ibn Rushd. Under den här konferensen har jag dessutom fått möjlighet att prata med flera företrädare.

Detta arbete är oerhört viktigt för mig som folkbildningsminister. Jag vill att den proposition regeringen avser att lägga fram i mars 2006 ska kännas bekant.

Nya grupper känner maktlöshet, upplever brist på inflytande, genomlider utanförskap. Folkbildningens historia vittnar om gruppers och individers förmåga att genom folkbildningens organisationer lyfta sig själva och hävda sin ställning i samhället. Folkbildningens historia är en historia om kunskapens makt. Glöm aldrig bort det.

Idag använder vi sällan maktbegreppet. Istället väljer vi att prata om inflytande och demokrati. Välj vad ni vill. Historien om folkbildningen visar att den är en demokratirörelse.

Jag har sju punkter. Punkter som jag kommer att bygga en kommande folkbildningsproposition på.
1. Folkbildningen har ett huvuduppdrag: att förstärka demokratin genom att bidra till medborgarbildning och överbrygga utbildningsklyftor.
2. Folkbildningen ska nå alla, men vissa grupper måste få gå före.
3. Detta demokratiuppdrag klarar folkbildningen  allra b√§st om den har en grundl√§ggande frihet fr√•n staten och samtidigt √§r frivillig f√∂r deltagarna.
4. Samtidigt har folkbildningen en självklar del i det livslånga lärandet.
5. I denna länk har folkbildningen en unik roll.
6. Folkbildningen måste klara att ge förutsättningar för ett rikt kulturliv.
7. Folkbildningen måste klara av att möta nya generationers behov, utan att förlora den åldrande befolkningen.

I folkbildningen startar demokratin i det lilla. Det börjar i cirkeln eller i folkhögskolans klassrum. Där skapar gemenskapen en lärprocess som bygger på att se varandra som en resurs. Insikten är att alla kan bidra. Tryggheten i gruppen gör så småningom att alla vill bidra.

Folkbildningen ska erbjuda mötesplatser för människor. Folkbildningen ska fungera som en arena för diskussioner kring samhällets stora framtidsfrågor och utmaningar.

Den historiska läxan säger oss att folkbildningen kan hjälpa oss mota det demokratiska underskottet. Vi har nya behov, nya grupper att ägna oss åt.

Det är inte helt enkelt att fånga in de nya grupperna idag. De är till viss del samma som varit genom åren. Men vi kanske måste se på dem på ett annat sätt.

Staten har dessutom pekat ut tre grupper som särskilt viktiga. Dessa prioriteringar har också slagit igenom i hur Folkbildningsrådet fördelar statsbidraget. Men är det rätt att ha särskilda målgrupper?

Jag upplever att utpekande av vissa målgrupper begränsar folkbildningens potential. Istället ska vi tydliggöra folkbildningens uppdrag. Ett förtydligat uppdrag hjälper folkbildningen att själv identifiera målgrupper.

Med andra ord vill jag att folkbildningen själv tar ansvar för att identifiera och rekrytera behövande och viljande.

Låt mig dock få klargöra en mycket viktig sak. Jag kommer inte att acceptera att de landvinningar som folkbildningen gjort för att nå arbetslösa, invandrare och framförallt funktionshindrade går om intet.

Därför behöver vi stärka uppföljningen, återrapporteringen och utvärderingen. Återrapporteringen till regering och riksdag behöver bli bättre och genomföras oftare. Folkbildningen som helhet och respektive folkhögskola och studieförbund, till och med lokalavdelningarna, behöver skapa bättre metoder för återrapportering.

Folkbildningen är en kraft som gynnar medborgarna bäst om den är fri och frivillig. Jag vill på intet sätt riva upp den reform som ligger fast sedan 1991. Staten ska ta fortsatt ekonomiskt ansvar.

Jag är väl medveten om alla signaler som säger att ni arbetar under tuffare ekonomiska förhållanden. En del folkhögskolor och studieförbund upplever att de inte överlever om de inte tar sig an uppdragsutbildningar. Kritikerna menar att detta i slutändan dödar den fria och frivilliga folkbildningen, att folkhögskolorna och studieförbunden blir som vilket utbildningsföretag som helst.

√Ąr uppdragsutbildning fel? Som vanligt √§r det varken eller. Det ligger n√•got positivt i att folkbildningen g√∂r inbrytningar i det formella l√§randet.
Men detta f√•r d√§remot inte ta √∂verhanden i folkbildningen. Det f√•r inte bli detta som √§r folkbildning, f√∂r d√• kommer vi inte l√§ngre kunna tala om folkbildningens s√§rskilda uppdrag.  D√• blir folkbildningen bara ytterligare en anordnare av vuxenutbildning.

För att säkra den fria och frivilliga folkbildningen är jag av den absoluta övertygelsen att folkbildningen behöver ett statligt anslag som utgör en god ekonomisk grundbult.

Folkbildningen är fri från staten. Det är en reform som folkbildarna är mycket nöjda med. Ingen vill gå tillbaka till tiden innan, då staten detaljstyrde verksamheten.

Men emellanåt får jag ta del av önskemål som innebär att jag som minister ska gå in och styra i en viss riktning. Det är inte helt lätt att förhålla sig sådana önskemål. Hur långt kan staten gå utan att det återigen blir detaljstyrning?

Jag har dock tv√• principer. Ett: folkbildingen ska vara fri fr√•n staten. Det √§r den b√§sta l√∂sningen. Tv√•: Staten ska st√∂tta folkbildningens id√©- och verksamhetsutveckling. Peka ut omr√•den som kan beh√∂va f√∂rb√§ttras.  

Jag är hängiven en förstärkning av folkbildningen. Jag avser att lägga en proposition på riksdagens bord i mars 2006. Det har jag haft för avsikt under en lång period. Jag tror och jag hoppas att ni kommer att bli nöjda med utfallet.

För att folkbildningen ska kunna behålla sin legitimitet är det viktigt att folkbildingen sluter upp och gemensamt tar ansvar för att beskriva det unika. Utgångspunkten går att hitta i deltagarnas upplevelser, men också i folkrörelseanknytningen. Det betyder samtidigt att folkbildningen måste förändra och utveckla sådan verksamhet som inte är folkbildning. En inre städprocess skulle inledas.

Samtidigt är folkbildningen en självklar del av vuxnas lärande, av det livslånga lärandet.

Jag ser gärna en större samverkan mellan alla olika delar av vuxnas lärande, som högskola, komvux och folkbildning.

√Ąven folkbildningen kan arbeta med att s√§kra kvalitet i bildningen. Folkbildningen har inte l√§roplaner att utg√• fr√•n, men kan √§nd√• skapa en metodik i kvalitetsarbetet. Jag vet att s√•dant arbete p√•g√•r just nu.

Göran Persson berättade om den sits han befann sig när han skulle skriva folkbildningsproposition för 15 år sedan. Hur han kände en olust inför volymjakt, jakten på timmar.

Jag delar den oron. Därför är det så viktigt med en bred och genomgripande diskussion om kvalitet i folkbildningen.

Folkbildare har alltid tagit fasta på avgiftsfrihet.
Idag tar studieförbunden ut avgifter på delar av sin verksamhet. Avgifterna varierar, såväl inom som mellan studieförbunden. SUFO2 visade ju att studieförbundens verksamhet inte nämnvärt bidrar till att minska utbildningsklyftorna. Så som jag ser det finns här ett självklart samband, mellan avgifter och vilka som söker sig till studieförbundens verksamhet.

Vi kan inte trovärdigt tala om att utjämna utbildningsklyftor om inte den ena halvan av folkbildningen bidrar till det.

Folkbildningen ska bredda kulturintresset i samhället och vidga deltagandet i kulturlivet. Folkhögskolor och studieförbund ska vara lokala och regionala dynamon för den folkliga kulturen. De ska vara arenor där deltagare inte bara konsumerar kultur utan också skapar kultur.

Folkbildningen ska vara en resurs för alla de som ville engagera sig i amatörkulturen.

Folkbildningen verkar för att främja folkhälsan. Den tilltagande ohälsan är ett växande problem för samhället. Folkbildningen kan inom detta område göra betydelsefulla insatser.

Folkbildningen bedriver en omfattande verksamhet med internationella förtecken. Syftet är bland annat att synliggöra världen i Sverige och lyfta fram den pågående globaliseringen och dess konsekvenser. Detta arbete är mycket angeläget, och folkbildningen ska vara mycket stolta över detta.

Så här står det i Folkbildningens egen Framsyn om hållbar utveckling:
"En viktig utgångspunkt för folkbildningens insatser i arbetet för en hållbar utveckling är att dra nytta av och använda den kompetens man utvecklat på andra områden; som pedagoger, kulturanordnare och som motor för lokalt engagemang och utvecklingsarbete samt som utbildare av framtidens folkbildare och ledare. Huvudprincipen är alltså att folkbildningens kärnverksamhet även bestämmer inriktningen på arbetet för global rättvisa och hållbar utveckling. Så arbetar många folkhögskolor och studieförbund redan i dag, ofta med stor framgång." Så sant.

Folkbildningen måste ta sig an den demografiska utmaningen.

Antalet pensionärer kommer dessutom att öka kraftigt de närmaste åren när 40-talisterna går i pension.

Det är otroligt angeläget att folkbildningen kan möta denna grupp.

Samtidigt som ungdomarna måste beredas plats i folkbildningen.

Det är avgörande för folkbildningen att ungdomar får vara med och forma folkbildningens verksamhet. Folkbildingen behöver ungdomar. Samtidigt som folkbildningen med sina flexibla former och individorienterade bildningssyn är särskild lämpad för dagens unga generation. Ungdomar behöver folkbildningen.

Ja, folkbildingen har en unik modell för hur det statliga stödet betalas ut. Den härrör från 1991, och jag är inte villig att ändra i dess grunder. Men samtidigt ska vi ta till oss delar av Riksrevisionens kritik. De är viktigt, om inte annat för att folkbildningen ska ha fortsatt legitimitet. Skattebetalarna måste veta att pengarna leder till att folkbildningens syfte uppfylls.

Vi behöver stå upp för folkbildningen och ta fighten.
Vi behöver samla oss och tillsammans fastställa vad folkbildningen är.

På departementet har vi pennan på pappret: vi har börjat skriva de första utkasten till de första kapitlen till den kommande propositionen. Men mer än så, vi har satt örat till marken och försöker lyssna in era rörelser, era avsikter, era farhågor och förhoppningar.

En proposition kommer att ligga riksdagens bord i mars 2006. En proposition som ger folkbildningen förutsättningar att spela en viktig roll även framöver.

Jag vill än en gång tacka er för att ni tagit er tid att komma hit idag. Jag hoppas att ni haft en trevlig dag!

Tack så mycket!

OBS: Förkortad version gjord av Folkbildningsrådet. Hela talet bifogat i pdf-fil ovan.
------------------------------------------------
FOLKBILDNINGSR√ÖDET INFORMERAR √§r ett digitalt nyhetsbrev som skickas som e-post till enskilda best√§llare p√• folkh√∂gskolor, studief√∂rbund, l√§nsbildningsf√∂rbund m.fl. Varje utskick l√§ggs ocks√• ut i mappen "Folkbildningsr√•det info" > "FBR Informerar" p√• Folkbildningsn√§tet och √§r dessutom tillg√§ngligt p√• r√•dets webb-plats: www.folkbildning.se > fliken "FBR info".

Beställningar av "Folkbildningsrådet informerar" skickas till: FBR-info-prenumeration@folkbildning.net

Eventuella bilagor skickas normalt med som så kallade pdf-dokument, vilket innebär att man måste ha gratisprogrammet Acrobat Reader för att kunna läsa dokumentet på skärmen och skriva ut det (Acrobat Reader kan hämtas från www.adobe.se).

Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm.
Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26.




Klicka fŲr en utskriftsvšnlig version


Adress: Box 730 101 34 Stockholm Sweden Tel: +46-8-412 48 00 Fax: +46-8-21 88 26 E-mail: fbr@folkbildning.se

Producerad av Empir AB