Länk: Hem
Länk: SökLänk: Hjälp


Riksdagsmotioner folkbildningen 2005/06
Publicerad: 2005-10-11
FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR 2005-10-11
Information frĂ„n Bo Sundqvist tel. 08-412 48 06     
------------------------------
Motioner lÀmnade till riksdagen 2005/06
------------------------------

Den allmĂ€nna motionstiden för riksdagsĂ„ret 2005/06 har nu gĂ„tt ut. Över 4360 motioner lĂ€mnades in, men antalet yrkanden Ă€r betydligt fler. LĂ€s alla motioner pĂ„ riksdagens hemsida.

Nedan följer en sammanstÀllning av motioner som inkommit till riksdagsbehandling inom folkbildningens omrÄde. Vid respektive motion finns en lÀnk dÀr motionen i sin helhet kan lÀsas. Motionerna hÄller nu pÄ att fördelas till rÀtt utskott. Notera att motionerna Àr preliminÀra.

Motioner lÀmnade vid förra Ärets riksmöte avseende folkbildningen har, som tidigare meddelats, inte behandlats av riksdagen. Dessa och Ärets motioner kommer att diskuteras samtidigt som riksdagen behandlar regeringens planerade folkbildningsproposition, dvs under vÄren 2006.

Flera motioner tar upp frÄgan om folkhögskolornas och studieförbundens ekonomiska situation och betydelsen av att höja folkbildningsanslaget. En motion föreslÄr en höjning av folkbildningsanslaget med 90 miljoner kronor. NÄgra motionÀrer föresprÄkar en nerskÀrning av folkbildningsanslaget och en motion föreslÄr att anslaget sÀnks med 300 miljoner kronor.

Flera motionÀrer berör frÄgan om kommunernas ansvar för finansieringen av folkbildningen och att regeringen bör ta upp en diskussion om det nationella ansvaret för folkbildningen med kommunerna och landstingen.

Vidare berörs i olika motioner frÄgor som folkbildningens rÀtt att sÀtta betyg, minskade resursers pÄverkan pÄ kvaliteten i folkbildningen, ökade avgifter inom studieförbunden, fler platser inom folkhögskolan, folkhÀlsan och folkbildningens betydelse för den svenska demokratin.

NÄgra motionÀrer riktar kritik mot FolkbildningsrÄdet sÀtt att fördela bidragen till studieförbunden. Bidragen ska följa tillvÀxt i verksamheten.


Moderaterna

Anslagsmotion UO 17. Kultur, medier, trossamfund och fritid av Kent Olsson m.fl.  (m). Motion 2005/06:m131  LĂ€nk till motionen

Motionen berör flera omrÄden inom kulturen.
Moderaterna föreslÄr att det sker en besparing pÄ 300 miljoner kronor av bidraget till folkbildning. MotionÀrerna menar att nedskÀrningen kan kompenseras genom insatser för att öka andelen uppdragsutbildning och annan icke-bidragsberoende utbildning.


Statens stöd till folkbildningen av Lena Adelsohn Liljeroth m.fl. (m). Motion 2005/06:m1688 LÀnk till motionen

MotionĂ€rerna anser att studieförbundens verksamhet grovt kan delas in i tvĂ„ delar, den direkt folkbildande (som sprĂ„k-, skrivar-, data-, IT-, media etc) och hantverks- och hobbyverksamheter (som trĂ€dgĂ„rd, mĂ„leri, skulptur, snickeri, konsthantverk, sĂ„ng och dans, resor, mat och dryck). MotionĂ€rerna anser att offentliga medel till folkbildningen skall inrikta sig pĂ„ just folkbildning. Övrig verksamhet ska bekostas av deltagarna sjĂ€lva. MotionĂ€rerna tycker exempelvis att man kan frĂ„ga sig pĂ„ vilket sĂ€tt med offentliga medel subventionerade studiecirklar i till exempel underklĂ€dessömnad, bollywooddans, tillagning av chokladpraliner och rosenodling förbĂ€ttrar folkbildningen. DĂ€rigenom kan de offentliga bidragen till studieförbunden, enligt motionĂ€rerna, minskas utan att folkbildningen försĂ€mras. TvĂ€rtom kan bildningen stĂ€rkas om uppdraget, som följer bidragen för folkbildning, blir tydligare. MotionĂ€rerna konstaterar dessutom att kommunala bidrag har dragits in till studieförbunden utan mĂ€rkbar pĂ„verkan pĂ„ utbudet av kurser och studiecirklar. MotionĂ€rerna anser att SOU-utredningen Folkbildning i brytningstid mĂ€rkligt nog inte innehöll nĂ„gon kritik av FolkbildningsrĂ„det. Riksrevisionen dĂ€remot kritiserar i sin granskning FolkbildningsrĂ„det för att statens intentioner för statsbidraget inte gynnar verksamheter med vĂ€xtkraft.


Folkbildning i förÀndring av Ulf Sjösten (m). Motion 2005/06:Kr206 LÀnk till motionen

MotionÀren pÄpekar att studieförbundens verksamhet finansieras med offentligt stöd frÄn stat, landsting och kommun. Stödet har över tid minskat och karaktÀren har förÀndrats. Den största förÀndringen Àr den drastiska minskningen av stödet frÄn kommunerna och den stora skillnad i ekonomiskt stöd som finns mellan olika kommuner. Enligt motionÀren fungerar bidragen för kommunerna som en budgetregulator, vilket i sin tur kraftigt har minskat studieförbundens fysiska nÀrvaro i kommunerna. MotionÀren anser att det behövs en översyn av systemet med tre nivÄer för bidragsgivning till studieförbunden. Syftet med översynen ska vara att skapa lÄngsiktiga och stabila förutsÀttningar för studieförbunden i Sverige.


Kristdemokraterna

Folkbildning, folkrörelser och amatörkulturen av Kenneth Lantz m.fl. (kd). Motion 2005/06:kd436 LÀnk till motionen

MotionĂ€rerna pĂ„pekar att flera utvĂ€rderingar har gjorts av folkbildningen, bland annat SOU 2004:30, som Ă€r slutrapporten frĂ„n den statliga utvĂ€rderingen av folkbildningsomrĂ„det  (SUFO2), Riksrevisionen utvĂ€rdering om FolkbildningsrĂ„dets myndighetsuppgifter och FolkbildningsrĂ„dets egen undersökning. MotionĂ€rerna förvĂ€ntar sig att regeringen vĂ€ger in de uppgifter och den kritik som framkommit i undersökningarna i den planerade folkbildningsproposition. MotionĂ€rerna konstaterar vidare att det offentliga stödet till folkbildningen minskat. Anslagssystem har frĂ€mjat en utveckling mot mer verksamhet till lĂ€gre kostnader Det finns idag ett antal kommuner som inte ger nĂ„got stöd alls till folkbildningen. MotionĂ€rerna menar att det minskade stödet lett till högre avgifter, vilket gör det svĂ„rare att nĂ„ de ekonomiskt svagaste grupperna. MotionĂ€rerna understryker att det framtida stödet till studieförbunden mĂ„ste utformas sĂ„ att mĂ€nniskor till rimlig kostnad kan tillgodose sitt kunskapsbehov. MotionĂ€rerna anser vidare att fördelningen av stöden till studieförbunden mĂ„ste Ă€ndras. Idag fördelas resurserna av FolkbildningsrĂ„det som i sin tur utgörs av de studieförbund och folkhögskolor som redan fĂ„r statligt stöd. En konsekvens av detta blir, enligt motionĂ€rerna, en ovilja att slĂ€ppa in nya aktörer eftersom det innebĂ€r mindre resurser till befintliga studieförbund och folkhögskolor. MotionĂ€rerna understyrker att amatörkulturorganisationerna har mycket smĂ„ resurser i jĂ€mförelse med studieförbunden. Det finns samtidigt ett mycket stort kunnande inom amatörkulturverksamhet som studieförbunden bör ta till vara. Det Ă€r dĂ€rför angelĂ€get med ett nĂ€ra samarbete mellan aktörerna inom amatörkulturen och studieförbunden.
MotionÀrerna framhÄller vidare att folkhögskolorna Àr en unik utbildningsform. Ett stort problem för folkhögskolorna Àr dock, enligt motionÀrerna, att de inte har nÄgon examinationsrÀtt för sina studenter. MotionÀrerna anser att det Àr orimligt att de utbildningsanordnare som planerar och genomför undervisningen inte ges rÀtten att utdela betyg. Regeringen har aviserat att enskilda utbildningsanordnare av vuxenutbildning ska kunna fÄ möjlighet att sÀtta betyg. MotionÀrerna tar för givet att denna möjlighet Àven kommer att gÀlla folkhögskolorna.


Vuxnas lÀrande av Torsten Lindström m.fl. (kd). Motion 2005/06:kd462 LÀnk till motionen

Motionen berör flera omrÄden inom kulturen och vuxenutbildningen.
MotionÀrerna understryker att folkbildningen Àr en unik utbildningsform vars roll inom det livslÄnga lÀrandet inte fÄr underskattas. Men enligt motionÀrerna har regeringens politik det senaste Äret inneburit nya problem för folkbildningen. Den första januari 2003 trÀdde ett nytt bidrag i kraft, rekryteringsbidraget, som kommunerna fördelar. Men folkbildningen ligger inte under nÄgon kommunförvaltning och har ofta elever frÄn hela regioner eller till och med riksrekryterade. Dessutom ska Skolverket fördela medel för kompetensutveckling av lÀrare med inriktning pÄ vuxenpedagogik och specialpedagogik. Eftersom folkbildningen inte tillhör Skolverkets ansvarsomrÄde Àr det inte sjÀlvklart att folkbildningen fÄr del av dessa resurser. Detta bör, enligt motionÀrerna, regeringen beakta sÄ att inte folkbildningen missgynnas.
Ett annat problem som rör folkbildningen gÀller examinationsrÀtten. Idag har de alternativa utbildningsanordnare som driver utbildning pÄ grund- eller gymnasienivÄ inte rÀtt att sÀtta betyg pÄ sina elever utan betygen mÄste sÀttas av en Komvux-rektor. Skollagskommittén har föreslagit att enhetliga bestÀmmelser skall gÀlla Àven vuxenutbildningen. LÀrare ska vid entreprenad fÄ utföra den myndighetsutövning som hör till lÀrarens Äligganden, till exempel betygssÀttning. Skollagskommitténs förslag bereds i Regeringskansliet. MotionÀrerna anser att det Àr rimligt att de utbildningsanordnare som planerar och genomför undervisningen ocksÄ ges rÀtten att utdela betyg.


Centerpartiet

U 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid av Birgitta Sellén m.fl. (c). Motion 2005/06:c138 LÀnk till motionen

Motionen berör flera omrÄden inom kulturen.
MotionÀrerna anser att studieförbunden erbjuder omistliga mötesplatser för det demokratiska samtalet i studiecirklar, kulturarrangemang och förelÀsningar. MotionÀrerna vill sÀkerstÀlla den starka svenska folkbildningstradition. MotionÀrerna föreslÄr dÀrför ökade anslag för att förbÀttra villkoren för folkbildningen. Anslaget till folkbildningen bör öka med totalt 90 miljoner kronor under anslag 25:1 Bidrag till folkbildningen. Av dessa ska 70 miljoner gÄ till folkbildningen. Resterande 20 miljoner avsÀtts till amatörkulturen som betalas ut via studieförbunden.


Kultur av Birgitta Sellén m.fl. (c). Motion 2005/06:c113 LÀnk till motionen

Motionen berör flera omrÄden inom kulturen.
MotionÀrerna understryker att en levande demokrati förutsÀtter mÄnga mötesplatser dÀr mÀnniskor kan trÀffas och skaffa sig nya kunskaper och erfarenheter. Studieförbunden erbjuder dÀrför, enligt motionÀrerna, omistliga mötesplatser för det demokratiska samtalet i studiecirklar, kulturarrangemang och förelÀsningar. MotionÀrerna skriver att en god folkbildning ocksÄ ger ett rikt medborgarinflytande. DÀrför vill motionÀrerna behÄlla och utveckla den starka folkbildningstradition vi har i Sverige. Folkbildningen har bland annat en viktig integrationsskapande roll som mÄste tillvaratas, anser motionÀrerna.
MotionÀrerna framhÄller att förvÀntningarna pÄ folkhögskolor och studieförbund Àr höga och vÀxer. Allt fler mÀnniskor söker sig till folkbildningens verksamhet. MotionÀrerna konstaterar dock att förvÀntningarna möter en verklighet med anstrÀngd ekonomi. DÄ blir det, enligt motionÀrerna, svÄrt att upprÀtthÄlla kvaliteten i verksamheten och möta de nya behov som stÀndigt uppstÄr. MotionÀrerna konstaterar att folkbildningen inte har fÄtt nÄgon upprÀkning pÄ sina anslag pÄ ett flertal Är. MotionÀrerna anser att det dÀrför Àr nödvÀndigt att samhÀllet underlÀttar medborgarinflytandet och stÀrker folkbildningen vilket förutsÀtter en medveten ekonomisk prioritering.


Kunskap för alla av Birgitta Sellén m.fl. (c). Motion 2005/06:Ub426 LÀnk till motionen

MotionÀrerna skriver att den som vill stÀrka det genuina folkstyret har dÀrför starka skÀl att ge folkrörelser och studieförbund goda arbetsförutsÀttningar Àven framöver.
Vidare för de fram att en momsbelÀggning av folkbildningsverksamheten skulle innebÀra en kraftig fördyring och dessutom krÀva ökad byrÄkrati. Totalt rÀknar Folkbildningsförbundet med en merkostnad pÄ ungefÀr 200 miljoner kronor för studiecirkelverksamheten i landet. Detta skulle naturligtvis sÀrskilt drabba arbetslösa, ungdomar och nya svenskar, grupper som vi annars frÄn samhÀllets sida pÄ goda grunder vill att studieförbunden ska prioritera. Folkbildningen skall tillföras resurser för att klara av det existerande behovet. Sammanlagt finns det 147 folkhögskolor runt om i landet. 22 av dessa har startat efter 1991. Trots att det blivit sÄ mÄnga fler folkhögskolor sÄ har de inte fÄtt utökad budget. NÀstan hÀlften av folkhögskolorna har de senaste Ären gÄtt med förlust. Antagligen kommer en del folkhögskolor att gÄ i konkurs, om de inte fÄr ökat statsbidrag. Folkhögskolorna har en pedagogik som passar för bl.a. skoltrötta elever. Det gör att fler och fler elever söker sig till dessa skolor. MÄnga elever lÀmnar idag grundskolan utan godkÀnda betyg eller avslutar gymnasiestudierna i förtid eller utan att ha fÄtt godkÀnda betyg. Folkhögskolorna fyller dÀrför en stor uppgift nÀr det gÀller det livslÄnga lÀrandet.


Folkpartiet liberalerna

Liberal kulturpolitik av Lars Leijonborg m.fl. (fp). Motion 2005/06:fp022 LĂ€nk till motionen

Motionen berör flera omrÄden inom kulturen.
MotionÀrerna betonar studieförbundens betydelse för kulturen. Den lokala nÀrvaron gör studieförbunden unika i sina möjligheter att arrangera kulturaktiviteter Àven pÄ mycket smÄ orter. Studieförbunden hör till civilsamhÀllets viktigaste aktörer, inte minst för mÀnniskor som lever i utsatta situationer. Men motionÀrerna menar att FolkbildningsrÄdets principer för fördelning av folkbildningsanslaget missgynnar studieförbund i tillvÀxt. Nya satsningar, nybildade studieförbund samt olika samverkansprojekt som inleds berÀttigar inte till stöd frÄn folkbildningsanslaget förrÀn ett Är senare. Folkhögskolorna har enligt motionÀrerna en betydelsefull roll i bildningen. Folkhögskolorna fyller ofta nischer som det offentliga utbildningsvÀsendet inte kan eller ska fylla. Deras roll bör uppvÀrderas och resurserna för undervisningen förstÀrkas. Syftet bör vara att stÀrka folkhögskolornas speciella pedagogiska former. MotionÀrerna föreslÄr Àven att regeringen ser över möjligheterna till fortsatt finansiering av samarbetet mellan svenska och baltiska folkhögskolor, eftersom de baltiska lÀndernas EU-medlemskap har lett till att tidigare finansiering inte lÀngre Àr möjlig. MotionÀrerna föreslÄr ingen ytterligare anslagsökning utöver den pris- och löneomrÀkning som regeringen föreslagit.


Folkbildningens betydelse av Anita Brodén och Gunnar Nordmark (fp). Motion 2005/06:Kr214 LÀnk till motionen

MotionÀrerna pÄpekar att studieförbund och folkhögskolor ger mÀnniskor tillfÀlle att vid olika tidpunkter i sitt liv genom studiecirklar och kurser vidareutveckla kunskaper och fÀrdigheter. Men pÄ grund av rÄdande regler stÀlls mÄnga mÀnniskor utanför möjligheten att studera pÄ folkhögskolor. MÀnniskor som uppbÀr sjuk- eller förtidspension bromsas i sin ambition att studera av stelbenta regler vad gÀller ersÀttningar. Studierna blir en ekonomisk belastning. Ett problem för yngre studerande Àr att Centrala StudiestödsnÀmnden anser att endast 12 procent av folkhögskolornas utbildningar Àr eftergymnasiala. MotionÀrerna pÄpekar att lÄngtidsarbetslösa elever som genom arbetsförmedlingens försorg erbjudits rekryteringsstöd för att kunna studera vid en folkhögskola under pÄgÄende lÀsÄr har tvingas avbryta studierna pÄ grund av nya budgetdirektiv frÄn AMS. De förutsÀttningar som ges mÄste, enligt motionÀrerna, vara tillförlitliga för att inte rasera en tillvaro som hÄller pÄ att byggas upp för mÀnniskor.


Folkbildningen av Tobias Krantz (fp). Motion 2005/06:Kr222 LĂ€nk till motionen

MotionÀren vÀnder sig mot följande uttalande av det ansvariga statsrÄdet Lena Hallengrens i tidningen SÀndaren (24/3 2005): "Folkhögskolorna Àr ingen statlig verksamhet och kan dÀrför inte rÀkna med nÄgra större höjningar av bidragen, utöver den Ärliga upprÀkningen." Enligt motionÀren ger uttalandet uttryck för en principiell syn som mÄste avvisas. Folkbildningen Àr viktig, enligt motionÀren, inte minst just dÀrför att den inte Àr statlig verksamhet. DÀrför Àr det av vikt att slÄ vakt om folkbildningen.


Liberala reformer för bÀttre hÀlsa av Erik Ullenhag m.fl. (fp). Motion 2005/06:fp173 LÀnk till motionen
Motionen tar upp flera frÄgor inom hÀlsoomrÄdet och berör folkbildningen som resurs.
De skriver att studieförbund och folkhögskolor har sin givna plats i arbetet för hÀlsa bland de vuxna precis som förskolan och skolan har det för barnen. De totala anslagen frÄn stat, landsting och kommuner mÄste ha en sÄdan omfattning att de ger goda förutsÀttningar för folkhögskolor och studieförbund att möta ökade och delvis nya behov av folkbildning. UtifrÄn folkbildningens möjligheter att förstÀrka bÄde integration och folkhÀlsa sÄ bör uppdraget till studieförbund och folkhögskolor ses över och bli tydligare och kopplas till ekonomiska incitament. Det finns ett stort behov av att öka insatserna i omrÄden dÀr mÄnga mÀnniskor lever i utanförskap. Det Àr ocksÄ viktigt att studieförbund och folkhögskolor fortsÀtter att arbeta för att nÄ de ungdomar som inte Àr föreningsaktiva, och som kanske ocksÄ i övrigt inte har sÄ starka kopplingar till det omgivande samhÀllet



VĂ€nsterpartiet

Kulturpolitik av Lars Ohly m.fl. (v). Motion 2005/06:v933 LĂ€nk till motionen

Motionen berör flera omrÄden inom kulturen.
MotionĂ€rerna visar att folkbildning under ett antal Ă„rtionden fĂ„tt se sina ekonomiska ramar sĂ„ kraftigt insnĂ€vade att den ursprungliga idĂ©n om en bildning av och för folket inte lĂ€ngre kan uppfyllas. Detta sĂ€rskilt som den nya tiden – det mĂ„ngkulturella samhĂ€llet – stĂ€ller helt nya krav.
För folkhögskolorna ser utvecklingen helt annorlunda ut, enligt motionÀrerna, frÀmst med anledning av Kunskapslyftet, som inneburit stora, men tidsbegrÀnsade tillskott. Men Kunskapslyftet har samtidigt inneburit en starkare statlig styrning av innehÄllet i strid mot den ursprungliga folkbildningstanken. För att undvika att nagga den kommunala sjÀlvbestÀmmanderÀtten i kanten Àr det, enligt motionÀrerna, nödvÀndigt att fÄ till stÄnd en dialog med kommuner och landsting om hur det nationella ansvaret för folkbildningen ska tas och fördelas. MotionÀrerna föreslÄr att regeringen tillsÀtter en arbetsgrupp med representanter för stat, landsting och kommuner samt FolkbildningsrÄdet för att utreda hur ansvaret för folkbildningen ska tas och fördelas. MotionÀrerna anser vidare att det bör finnas ett skyddsnÀt för studieförbunden sÄ att inte bidragen pendlar upp och ner. Bidragen bör pÄ ett bÀttre sÀtt följa verksamhetsutvecklingen. Mot denna bakgrund bör riktlinjerna för FolkbildningsrÄdet ses över. MotionÀrerna betonar vidare att folkbildningen mÄste ta intryck av att Sverige blivit ett mÄngkulturellt land. MotionÀrerna tror att det kan finnas anledning att dra lÀrdomar av hur man arbetar med multikulturell utbildning i andra lÀnder med blandade kulturer. MotionÀrerna skriver att det kan bli nödvÀndigt att göra ingrepp i sjÀlva folkbildningens struktur. MÄlet Àr, enligt motionÀrerna, att de invandrade och de nationella minoriteterna blir jÀmbördiga parter och inte lÀngre frÀmmande element som ska inlemmas i svensk kultur med hjÀlp av överförande av svenska vÀrderingar.


Folkhögskolan och framtiden av Britt-Marie Danestig och Lennart Gustavsson (v) . Motion 2005/06:v805 LÀnk till motionen

MotionÀrerna anser att folkhögskolorna i dag för en hÄrdnande ekonomisk kamp med Ätstramningar i verksamheten som följd. FolkhögskollÀrarnas löneutveckling Àr en tydlig illustration av hur situationen förÀndrats under tiden frÄn 1991 till i dag. Gapet mellan folkhögskolornas lÀrare och lÀrarna i grundskolan och gymnasiet motsvarar nu mellan 2 000 och 5 000 kronor i mÄnaden. MotionÀrerna menar att folkhögskolorna behöver en utökad basfinansiering. Regeringen bör Äterkomma med förslag om att förstÀrka anslaget till FolkbildningsrÄdet. MotionÀrerna menar dessutom att folkhögskolorna behöver ett tillskott pÄ fasta utbildningsplatser. Vidare föreslÄr motionÀrerna att reglerna för Saga-bidragen bör bli entydigare och att reglerna för det interkommunala bidragen blir enhetliga. Ytterligare förslag frÄn motionÀrerna Àr att folkhögskolorna ges rÀtten att utfÀrda Sfi-behörighet, att samverkan mellan högskolor och folkhögskolan stÀrks, att valideringsdelegationens arbete med validering Àven ska omfatta folkhögskolorna och att en utredning tillsÀttas för att ge folkhögskoleeleverna samma rÀttsskydd som andra studerandegrupper.


Miljöpartiet

Kulturens kraft och motkraft av Maria Wetterstrand m.fl. (mp). Motion 2005/06:mp652 LĂ€nk till motionen

Motionen berör flera omrÄden inom kulturen.
MotionĂ€rerna konstaterar att antalet deltagare inom folkbildningen har minskat under de senaste Ă„ren. En orsak Ă€r högre avgifter pĂ„ grund av minskade bidrag frĂ„n kommunerna, vilket begrĂ€nsar mĂ„nga mĂ€nniskors möjlighet att delta. En sĂ„dan utveckling medför, enligt motionĂ€rerna, att sjĂ€lva grundideologin bakom studieförbundens verksamhet riskerar att gĂ„ förlorad. Även folkhögskolornas situation har blivit sĂ€mre ur ett ekonomiskt perspektiv. MotionĂ€rerna föreslĂ„r att staten tar ett samlat grepp om folkbildningen för att bryta den negativa utvecklingen.


Socialdemokraterna

Folkbildning av Monica Green m.fl. (s). Motion 2005/06:s41701 LĂ€nk till motionen

MotionÀrerna slÄr fast att folkbildningen Àr starkt förankrad i svenskt folkrörelse- och föreningsliv, vilket i stor utstrÀckning pÄverkar den konkreta verksamheten. Folkhögskolor och studieförbund har dÀrför goda förutsÀttningar att knyta samman och verka i relation till sÄvÀl gamla som nya folkrörelser. De kan, enligt motionÀrerna, utgöra en förnyelsekraft i de etablerade rörelserna, men ocksÄ vara en arena dÀr nya rörelser kan vÀxa fram och ta form. MotionÀrerna betonar sÀrskilt att mÄngfalden ifrÄga om ideologi, profil och verksamhetsinriktning, som Àr kÀnnetecknande för bÄde studieförbund och folkhögskolor, Àr en styrka nÀr man verkar i ett pluralistiskt samhÀlle.
Att frÀmja folkbildningen handlar, enligt motionÀrerna, om att bygga upp ett samhÀlle som alla har tilltrÀde till. För att stÀrka folkbildningen föreslÄs ett nÀrmare samarbete mellan högskola och folkbildning. Arbetet med validering bör Àven omfatta folkbildningens olika möjligheter. Vidare föreslÄs en samverkan mellan folkbildningen och kommunernas vuxenutbildning inom ramen för den reformering av vuxenutbildningen som pÄgÄr. Staten bör Àven, enligt motionÀrerna, vara mer aktiv i sin kommunikation med Landstingsförbundet och Kommunförbundet nÀr det gÀller syftet med stödet till folkbildningen. MotionÀrerna understryker vidare att staten Àven i framtiden bör begrÀnsa sig till att ange övergripande motiv för statsbidragen. Det Àr en styrka att vid sidan av offentliga institutioner ha sjÀlvstÀndiga och kraftfulla aktörer i det civila samhÀllet. MotionÀrerna konstaterar att det offentliga stödet till folkbildningen minskat sedan 1991. Detta Àr, enligt motionÀrerna, en oroande utveckling. I en tid nÀr kraven pÄ kunskaper ökar, och nÀr behovet av att stÀrka mÀnniskors delaktighet i samhÀllet kanske Àr större Àn nÄgonsin, borde folkbildningen istÀllet stÀrkas. Folkhögskolor och studieförbund gör idag stora insatser för att nÄ utsatta grupper. De kan hjÀlpa mÀnniskor, anser motionÀrerna, att övervinna studiehinder och de kan bidra till att motverka diskriminering. Med mer resurser skulle folkbildningen kunna göra Ànnu mer.


Bevarande av folkbildningens sĂ€rart av Louise Malmström och Jan Björkman (s). Motion 2005/06:s3244  LĂ€nk till motionen

MotionÀrerna pÄtalar att folkbildningens praktiska genomförande granskas utifrÄn definitioner och kriterier, avgrÀnsningar, begrÀnsningar och kvalitetsindikatorer. Dessa aspekter bör enligt motionÀrerna vara utgÄngspunkt för det framtida statsbidragssystem, men detaljerna mÄste folkbildningen sjÀlv finna former för. Folkbildningen Àr och ska, enligt motionÀrerna, vara ett alternativ till det institutionaliserade lÀrandet. Det kommande statsbidraget mÄste dÀrför gynna folkbildningen som helhet, men ocksÄ den folkbildning som med framgÄng bedrivs tillsammans med organisationer och samverkanspartners. MotionÀrerna menar att ambitionerna med anslaget inte bör omformas till ett aktivitets- eller organisationsstöd.


Utbildning för hÄllbar utveckling av Rezene Tesfazion och Agneta Gille (s). Motion 2005/06:s3115 LÀnk till motionen

MotionÀrerna framhÄller att arbetet för en hÄllbar utveckling, lokalt och globalt bör genomsyra all utbildning och allt bildningsarbete i Sverige och globalt. Regeringen bör dÀrför, enligt motionÀrerna, kraftfullt driva frÄgan om utbildning för hÄllbar utveckling i alla relevanta internationella organ till exempel i Nordiska MinisterrÄdet, EU, EuroparÄdet, Unesco och VÀrldsbanken samt genom Sidas verksamhet. Det ligger i vÄrt direkta nationella intresse att utbildningssystemen i alla delar av vÀrlden arbetar för hÄllbar utveckling och dÀrmed för demokrati och fred.


Kommuners och landstings stöd till folkbildningen av Thomas Strand (s). Motion 2005/06:Kr283 LÀnk till motionen

MotionĂ€ren framhĂ„ller att det finns brister i kommunernas ansvarstagande för en fri och tillgĂ€nglig folkbildning. Det samlade kommunala anslaget till studieförbundens folkbildningsverksamhet berĂ€knas minska med cirka Ă„tta miljoner under Ă„r 2005. Det Ă€r 14:e Ă„ret i rad som kommunerna skĂ€r ned pĂ„ stödet till studieförbunden.  Ă„ven landstingens/regionernas samlade anslag till studieförbund minskar med cirka 1,5 miljoner kronor jĂ€mfört med föregĂ„ende Ă„r. Denna negativa utveckling stĂ„r, menar motionĂ€ren, i bjĂ€rt kontrast till det faktum att bĂ„de riksdag och regering vid upprepade tillfĂ€llen uttalat att folkbildningen Ă€r ett nationellt ansvar för sĂ„vĂ€l stat som kommuner och landsting. MotionĂ€rer föreslĂ„r att regeringen i kontakten med kommuner och landsting med kraft driver linjen att ansvaret för folkbildningen Ă€r delat.


Folkbildning av Anneli SĂ€rnblad och Marita Ulvskog (s). Motion 2005/06:Kr357 LĂ€nk till motionen

MotionÀrerna pÄpekar att folkbildningen fÄtt minskade bidrag. Bidragen skiftar ocksÄ i olika delar av landet. Mot denna bakgrund anser motionÀrerna att vi bör vÀrna det samhÀllsstödda folkbildningsarbetet som sker i studieförbunden och inom folkhögskolor.


Folkbildning av Peter Jonsson och Berndt Sköldestig (s). Motion 2005/06:Ub424 LÀnk till motionen

MotionĂ€rerna understryker att friare studieformer – inom ramen för folkbildningen – har stor betydelse för att minska kunskapsklyftor mellan mĂ€nniskor. I en tid dĂ„ tempot kontinuerligt stegras i arbetsliv och samhĂ€lle, nĂ€r hastighet och sekundjakt har blivit huvudfrĂ„gor, utgör folkbildningen en viktig motpol med tid för eftertanke och med möten mellan mĂ€nniskor. MotionĂ€rerna menar att det Ă€r viktigt att folkbildningens pedagogik kommer till anvĂ€ndning Ă€ven i gymnasie- och vuxenutbildningen.


Kompetens och villkor av Ulla Wester m.fl. (s). Motion 2005/06:Kr339 LĂ€nk till motionen

MotionÀrerna framhÄller att folkhögskolorna utgör en viktig gren av folkbildningen. Den sÀrskilda pedagogiken som dessa skolor erbjuder sina elever Àr vÀl beprövad efter mÄnga Ärs erfarenhet. MotionÀrerna föreslÄr att folkhögskolornas pedagogik, flexibilitet och speciella erfarenheten kopplas till regeringens förslag att satsa statliga pengar för kompetenshöjning av personal i vÄrd, omsorg och skola. MotionÀrerna konstaterar att det Àr kommunerna och landstingen/regionerna som ansvarar för vÀlfÀrdstjÀnsterna och det Àr dessa huvudmÀn som kommer att besluta om vidareutbildning. Men motionÀrerna understryker att ett sÀtt att garantera utbildningens innehÄll och kvalitet Àr att engagera folkhögskolorna som finns spridda över hela landet.


Kultur och tillvÀxt av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Agneta Lundberg (s). Motion 2005/06:Kr301 LÀnk till motionen

Motionen behandlar flera frÄgor om kultur och ekonomi.
MotionÀrerna menar att folkbildningen genom bildningsförbunden spelar en stor roll för utvecklingen av företagande pÄ landsbygden. MÄnga som kanske inte pÄ annat sÀtt har möjlighet att utbilda sig kan göra det via studieförbunden och andra folkrörelser. Dessa Àr dock, understryker motionÀrerna, beroende av det allt mindre stödet frÄn landsting och kommuner. För att kulturverksamheten i glesbygden inte ska vara beroende av lokala bidrag bör staten ta ett större ansvar för folkbildningen.


Öka möjligheterna att ta sig ur sjukskrivning genom studier av Louise Malmström och Johan Löfstrand (s). Motion 2005/06:s3243 LĂ€nk till motionen

MotionÀrerna konstaterar att utbrÀndhet, lÄngtidssjukskrivningar och psykiska besvÀr Àr stora problem i dagens samhÀlle. TvÄ orsaker till sjukskrivningar Àr förslitningsskador och psykisk ohÀlsa pÄ grund av arbetsmiljön pÄ arbetsplatsen. I bÄda fallen krÀvs i princip omskolning för att kunna ÄtervÀnda till arbetsmarknaden. Genom att lÄta fler lÄngtidssjukskrivna vidareutbilda sig kommer fler att kunna gÄ vidare, utvecklas och hitta ett nytt arbete de trivs med samtidigt som samhÀllets totala kunskapsbank vÀxer. MotionÀrerna framhÀver att all sÄdan utbildning inte behöver vara av det formella och nyttoinriktade slaget, Àven kortkurser, folkbildning och fördjupningsstudier av olika slag kan vara framgÄngsrika. Det blir, skriver motionÀrerna, bÄde ett "hÀlsolyft" och ett "kunskapslyft".


Utan partibeteckning

Feministisk folkbildning av Gudrun Schyman (-)Vilde. Motion 2005/06:-014 LĂ€nk till motionen

MotionÀren anser att folkbildningen kan bidra till att minska samhÀllets könsorÀttvisor. SÀrskilt viktigt Àr den feministiska analysen prÀglar förÀndringsarbetet och blir tillgÀnglig för fler. DÀrför behövs ett deltagarstyrt bildningsarbete dÀr mÄnga aktiva kan mötas och inspireras. MotionÀren föreslÄr att staten tar initiativ till ett folkbildningsarbete som synliggör könsmaktsordningens uttryck. Folkbildningsanslaget bör ökas kraftigt och regeringen bör utforma direktiv till hur FolkbildningsrÄdet kan fördela medel pÄ ett sÀtt som frÀmjar integrering av genus i folkbildningen.


------------------------------------------------
FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR Ă€r ett digitalt nyhetsbrev som skickas som e-post till enskilda bestĂ€llare pĂ„ folkhögskolor, studieförbund, lĂ€nsbildningsförbund m.fl. Varje utskick lĂ€ggs ocksĂ„ ut i mappen "FolkbildningsrĂ„det info" > "FBR Informerar" pĂ„ FolkbildningsnĂ€tet och Ă€r dessutom tillgĂ€ngligt pĂ„ rĂ„dets webb-plats: www.folkbildning.se > fliken "FBR info".

BestÀllningar av "FolkbildningsrÄdet informerar" skickas till: FBR-info-prenumeration@folkbildning.net

Eventuella bilagor skickas normalt med som sÄ kallade pdf-dokument, vilket innebÀr att man mÄste ha gratisprogrammet Acrobat Reader för att kunna lÀsa dokumentet pÄ skÀrmen och skriva ut det (Acrobat Reader kan hÀmtas frÄn www.adobe.se).

FolkbildningsrÄdet, Box 730, 101 34 Stockholm.
Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26.
E-post: fbr@folkbildning.se




Klicka för en utskriftsvänlig version


Adress: Box 730 · 101 34 Stockholm · Sweden · Tel: +46-8-412 48 00 · Fax: +46-8-21 88 26 · E-mail: fbr@folkbildning.se

Producerad av Empir AB