Lšnk: Hem
Lšnk: SŲkLšnk: Hjšlp


Folkbildning- en frigörande kraft
Publicerad: 2004-05-03
FOLKBILDNINGSR√ÖDET INFORMERAR 2004-05-03
Information fr√•n Bo Sundqvist tel. 08-412 48 06     
------------------------------
Folkbildning - en frigörande kraft
------------------------------
Följande krönika av Anders Ljunggren, Folkbildningsrådets ordförande, publicerades i Sydsvenska Dagbladet den 21 april.

Utbildning och kultur reduceras allt för ofta i debatten till verktyg i tillväxtpolitikens arsenal. Det allvarliga är att berörda verktygsmakare brukar ha en snäv och kortsiktig syn på vad som är god tillväxt.
Ordval kan inte sällan belysa det politiska klimatet. Ett exempel är att kompetensutveckling nu är ett av utbildningspolitikens mest frekventa modeord medan bildning ofta framställs som en verbal antikvitet.
Detta är inte harmlöst. Begreppet kompetensutveckling speglar ett synsätt där individer ska anpassas till vad som för tillfället efterfrågas i den egna organisationen eller i bästa fall marknaden.
Bildningsbegreppets innebörd är snarare att människor genom bildning kan frigöra sig från nuets tyranni: att hon som individ inte ska fjättras vid den förhärskande verkligheten utan att hon tvärtom tillsammans med andra ska kunna bli skickad att omforma den. Genom bildning kan människor slippa att förbli vid sin läst.
Vid en snäv tillväxtinriktad kunskapssyn reduceras människor till produktionsfaktorer. Med en bred bildningssyn uppfattas människan istället som vuxen ett medborgarskap där hon tillsammans med andra kan omforma samhället.
Jag vill inte bli missuppfattad. Jag √§r sj√§lv anh√§ngare av h√∂g ekonomisk tillv√§xt ‚Äď under f√∂ruts√§ttning att den √§r f√∂renlig med en l√•ngsiktigt god samh√§llsekonomi. Men det som den sn√§vsynte uppfattar som rimligt ur tillv√§xtsynpunkt √§r inte alltid bra f√∂r samh√§llsekonomin och/eller m√§nniskors livskvalit√©.
Statsbidrag utgår till en halv miljon studiecirkeldeltagare över 65 år. Och flera än 100 000 tonåringar ägnar sig åt att tillägna sig föreningskunskap i studieförbundens verksamhet. Jag är övertygad om att detta är bra för samhället både på kort och lång sikt. Men för tillväxtfixerade utbildningspolitiker med ett kortsiktigt perspektiv är det, lindrigt uttryckt, inte självklart på det sättet.
Som påpekats av Sverker Sörlin var förhållandet i statsmaktens satsning på å ana sidan folkbildning och å andra sidan högre utbildning och forskning ett till sju 1991 men ett till sjutton 2001.
En tillväxtorienterad utbildningspolitik tenderar att gynna de förväntat högproduktiva. Inom den högre utbildningen och forskningen har det varit lättare att få resurser till IT och bioteknik jämfört med humaniora och naturvetenskaplig grundforskning. Och folkbildningen har förlorat gentemot högre utbildning och forskning, som Sörlin visat.
Folkbildningen prioriterar insatser för funktionshindrade, arbetslösa och personer med utländsk bakgrund. Nitton procent av deltagarna i folkhögskolornas långa kurser och tvåhundratusen deltagare i studiecirklar, cirka nio procent av alla deltagare, under fjolåret hade funktionshinder. Särskilt höga deltagarantal kunde noteras för personer med psykiska funktionshinder, dyslexi och utvecklingsstörning.
Det kan finnas ett samband mellan vilka grupper som prioriteras i olika delar av ‚ÄĚutbildningssf√§ren‚ÄĚ och statsmakternas budgetpolitik. Den som prioriterar de missgynnade gynnas inte i budgetsammanhang.
För folkbildare är det självklart att bildningen har ett egenvärde. Syftet med bildningsinsatserna är inte att tillfredställa det i tiden politiska korrekta utan snarare att öva människor i kritiskt tänkande. Deltagaren i folkbildningen är inte ett objekt utan förväntas vara ett handlande subjekt. Folkbildningens ideal är inte att göra var och till sin egen lyckas smed utan snarare att bidra till att alla på likvärdiga villkor ska kunna hävda sig som medborgare i ett samhälle präglat av frihet och gemenskap.
Det är kanske en djärv tanke att utbildningspolitiken snarare ska bygga på principen om alla människors lika rätt och värde än på vad som förväntas bidra mest till tillväxten. I så fall är det särskilt viktigt att hävda just detta och att hävda bildningens egenvärde.
Att utbildning och forskning förvisso är ett medel i tillväxtpolitiken får inte leda till att tillväxt görs till det övergripande målet i utbildningspolitiken. Målet måste vara bredare än så.

Anders Ljunggren


------------------------------------------------
FOLKBILDNINGSR√ÖDET INFORMERAR √§r ett digitalt nyhetsbrev som skickas som e-post till folkh√∂gskolor, studief√∂rbund, l√§nsbildningsf√∂rbund m.fl. Varje utskick l√§ggs ocks√• ut i mappen "Folkbildningsr√•det info" p√• Folkbildningsn√§tet, vilken dessutom √§r √•tkomlig fr√•n r√•dets webb-plats: www.folkbildning.se > FBR informerar.

Eventuella bilagor skickas normalt med som så kallade pdf-dokument, vilket innebär att man måste ha gratisprogrammet Acrobat Reader för att kunna läsa dokumentet på skärmen och skriva ut det. (Acrobat Reader kan hämtas från www.adobe.se).

Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm.
Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26.




Klicka fŲr en utskriftsvšnlig version


Adress: Box 730 101 34 Stockholm Sweden Tel: +46-8-412 48 00 Fax: +46-8-21 88 26 E-mail: fbr@folkbildning.se

Producerad av Empir AB