Folkbildningsr�det: L�nkar

Landets samtliga 289 kommuner deltog i Kunskapslyftet. Myndighetens rapport bygger på kommunernas egna rapporter och avsikten är att ge beskrivande bilder av utvecklingen i kommunerna.

Sammanfattningsvis konstateras att Kunskapslyftet har inneburit ett lyft både för enskilda och för samhället. Satsningen har varit omfattande, ett stort antal personer har deltagit i utbildning och kommunerna har aktivt arbetat för att nå de uppsatta målen. Omkring hälften av de studerande var arbetslösa med kort formell utbildning, volymmålen uppnåddes och nya utbildningsanordnare anlitades. Det tycks dessutom ha varit möjligt att, oavsett geografiskt läge, kommunstorlek eller kommuntyp arbeta efter intentionerna i sysselsättningspropositionen och propositionen Vuxnas lärande.

Hur arbetslösheten påverkats av Kunskapslyftet är svårare att avgöra skriver myndigheten. Många har deltagit i utbildning i stället för att vara arbetslösa eller delta i annan arbetsmarknadsåtgärd. De bör därmed ha förbättrat sina möjligheter att klara sig på arbetsmarknaden. Dessutom har en hel del studerande gått vidare till olika högskoleutbildningar.

Målen med Kunskapslyftet var att minska arbetslösheten och utbildningsklyftorna, utveckla och förnya vuxenutbildningen samt att öka förutsättningarna för tillväxt.

Avsikten var att under denna period åstadkomma ett kunskapslyft för den grupp vuxna som har störst behov av utbildning och hittills fått minst av samhällets utbildningsinsatser. Satsningen skulle bidra till både ökad sysselsättning och högre tillväxt. Staten bidrog med finansiering och kommunerna ansvarade för genomförandet och utvecklingen av vuxen-utbildningen.

Landets samtliga 289 kommuner har deltagit i Kunskapslyftet. Varje kommun har dokumenterat sitt arbete i en skriftlig rapport där genomförda insatser, resultat och effekter redovisats. Denna rapport bygger på kommunernas egna rapporter och avsikten är att i kortfattad form ge beskrivande bilder av utvecklingen i kommunerna. Myndigheten för skolutveckling har valt att lägga fokus och tonvikt på den utveckling och förnyelse av vuxenutbildningen som kommunerna redovisat.

Att skapa nationella bilder utifrån kommunernas egen dokumentation har sina begränsningar och rapporten skall inte ses som en utvärdering utan just som bilder av vad kommunerna själva redovisat i form av verksamhet och effekter.

Inledningsvis redogörs för kommunernas uppdrag, nationella mål och det regelverk som omgivit satsningen. Därefter redovisas omfattningen av statens ekonomiska bidrag, deltagarantal, deltagarnas bakgrund m.m.

Myndigheten för skolutveckling har tagit del av samtliga kommuners rapporter men valt att granska ett hundratal av dessa mer noggrant. För att ge bilder av vuxenutbildningens arbetssätt, insatser och i någon mån effekter har tre fiktiva kommuner beskrivits. Exemplifieringarna bygger på hur kommunerna själva redovisat sitt arbete med rekrytering, vägledning, pedagogisk förnyelse och flexibilitet i tid och rum. Bilderna har sedan jämförts med de nationella intentionerna.

Vidare finns ett särskilt avsnitt med exempel på olika insatser, upplevda svårigheter, oväntade vinster och kvarstående effekter. Rapporten avslutas med en analys och diskussion kring de beskrivna resultaten.

Kunskapslyftet är den största satsning på vuxenutbildning som genomförts i Sverige. Staten har bidragit med strax under 19 miljarder kronor (exkl. studiestöd) som under en dryg femårsperiod fördelats till landets samtliga kommuner. Sammanlagt har under åren 1997 - 2002 verksamhet motsvarande över 444 000 årstudieplatser på heltid (exkl. den s.k. basorganisationen om 176 000 platser), genomförts.

Andelen arbetslösa som deltagit i utbildningssatsningen varierar mellan 40 och 50 procent. Över hälften av deltagarna i Kunskapslyftet hade, när studierna påbörjades, en kort formell utbildning, vilket definierats som högst eller lika med tvåårig gymnasiekompetens. Svenska, engelska, matematik och data är vanligt förekommande ämnen. Yrkesutbildningar har ökat. Två tredjedelar av de studerande har varit kvinnor, trots kommunernas ansträngningar att rekrytera män.

De tre fiktiva kommunexemplen har beskrivits utifrån hur väl deras arbete harmonierar med Kunskapslyftets intentioner. Exemplet Alfa kommun har bedömts till stor del arbeta i linje med Kunskapslyftsuppdraget. Ca 30 procent av kommunerna kan beskrivas i likhet med Alfa kommun. Beta kommun har bedömts till viss del arbeta i linje med uppdraget. Ca 55 procent av kommunerna liknar Beta kommun. Gamma kommun har bedömts att i några avseenden arbeta i linje med uppdraget. En hel del utvecklingsarbete återstår. Ca 15 procent av kommunerna liknar Gamma kommun.

Sammanfattningsvis kan konstateras att Kunskapslyftet har inneburit ett lyft både för enskilda och för samhället. Satsningen har varit omfattande, ett stort antal personer har deltagit i utbildning och kommunerna har aktivt arbetat för att nå de uppsatta målen. Omkring hälften av studerande har en stor andel varit arbetslösa med kort formell utbildning, volymmålen har uppnåtts, en ökad flexibilitet i tid och rum har tillskapats och nya utbildningsanordnare har anlitats. Det tycks dessutom vara möjligt att, oavsett geografiskt läge, kommunstorlek eller kommuntyp arbeta efter intentionerna i sysselsättningspropositionen och propositionen Vuxnas lärande.

Hur arbetslösheten påverkats av Kunskapslyftet är svårare att avgöra. Många har deltagit i utbildning i stället för att vara arbetslösa eller delta i annan arbetsmarknadsåtgärd. De bör därmed ha förbättrat sina möjligheter att klara sig på arbetsmarknaden. Dessutom har en hel del studerande gått vidare till olika högskoleutbildningar.

En viss oro kan skönjas inför framtiden. I en ansträngd kommunal ekonomi finns risk att den utveckling som skett stagnerar eller i värsta fall går tillbaka. Om målet i propositionen Vuxnas lärande (a.a.) skall uppnås, att den kommunala vuxenutbildningen skall vara till för alla vuxna, så föreligger ett fortsatt behov av aktiva satsningar på vuxnas lärande. Möjligheter att komplettera tidigare utbildning och/eller skaffa sig ny yrkesinriktning är behov som ständigt finns. Personer från andra länder, den som drabbats av arbetslöshet eller sjukdom behöver även framgent ha god tillgång till en vuxenutbildning av hög kvalitet. Det gäller att se vuxnas lärande som en investering för tillväxt - personlig och ekonomisk - och inte enbart som en kostnad.

FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR är ett digitalt nyhetsbrev som skickas som e-post till folkhögskolor, studieförbund, länsbildningsförbund m.fl. Varje utskick läggs också ut i mappen "Folkbildningsrådet info" på Folkbildningsnätet, vilken dessutom är åtkomlig från rådets webb-plats: www.folkbildning.se > FBR informerar.

Eventuella bilagor skickas normalt med som så kallade pdf-dokument, vilket innebär att man måste ha gratisprogrammet Acrobat Reader för att kunna läsa dokumentet på skärmen och skriva ut det. (Acrobat Reader kan hämtas från www.adobe.se).

Ny rapport om kunskapslyftet