Länk: Hem
Länk: SökLänk: Hjälp


Gymnasiekommitténs förslag
Publicerad: 2003-01-10
FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR 2003-01-10
Information frĂ„n Lasse Magnusson tel. 08 - 412 48 06     
------------------------------------------
Gymnasiekommitténs förslag
------------------------------------------
Av ett meddelande frÄn utbildningsdepartementet framgÄr att
den parlamentariskt sammansatta Gymnasiekommittén 2000 i dag har
överlĂ€mnat sitt slutbetĂ€nkande Åtta vĂ€gar till kunskap - en ny struktur
för gymnasieskolan (SOU 2002:120) till utbildningsminister Thomas
Östros.

I- 8 sektorer ersÀtter 18 program

- Successiva val ger en bredare utbildning och underlÀttar för
 eleverna att vĂ€lja otraditionellt.

- Elevernas rÀtt utökas:
 -de kommer in pĂ„ vald sektor,
 -de fĂ„r gĂ„ i annan kommun om det finns plats,
 -de Ă€nnu inte behöriga eleverna blir preliminĂ€rt antagna och fĂ„r
  börja pĂ„ vald sektor.

- Historia blir kÀrnÀmne.

- Gymnasieexamen införs.

Åtta sektorer i den framtida gymnasieskolan

Motiv för förÀndringar

Gymnasiekommitténs förslag till struktur för den framtida gymnasieskolan
Ă€r en vidareutveckling av dagens gymnasieskola, som beslutades 1991.
Ändringarna Ă€r motiverade av förĂ€ndringar i omvĂ€rlden och av att
gymnasieskolan ska bli en bra förberedelse för ungdomar som kommer att
vara verksamma i samhÀlle och arbetsliv till mitten av detta Ärhundrade.
FörÀndringstakten framöver kommer sannolikt att vara oförÀnderligt hög.
I det perspektivet Àr det viktigt att alla ungdomar kan skaffa sig en
god grundlÀggande kunskap och insikten att man hela tiden mÄste lÀra
nytt. Mycket talar för att en bredare utbildning ger en bÀttre
förberedelse och att den mest specialiserade utbildningen sker efter
gymnasieskolan, i eftergymnasial utbildning eller i en anstÀllning. En
bred grundutbildning ger ocksÄ fler valmöjligheter.

8 sektorer ersÀtter 18 program

De nuvarande arton programmen föreslÄs bli ersatta av Ätta sektorer som
var och en representerar ett brett fÀlt av arbetsmarknaden. Dessa
sektorer Àr Servicesektorn, Individ- och samhÀllssektorn, Kultur- och
kommunikationssektorn, Ekonomi- och samhÀllssektorn, Bygg- och
fastighetssektorn, Natur- och samhÀllssektorn, Teknik- och
produktionssektorn samt Teknik- och designsektorn.

SÄsom i dag kommer utbildningen att omfatta 2 500 gymnasiepoÀng. Efter
en bred ingÄng i var och en av sektorerna följer en successiv
specialisering. Var och en av sektorerna organiseras i minst fem delar,
ett sektorsblock, ett inriktningsblock, ett fördjupningsblock, elevens
individuella val samt Gymnasiearbetet. Blocken bestÄr av kurser.

Varje elevs studier innefattar ocksÄ nio kÀrnÀmnen, som i möjligaste mÄl
skall integreras i blocken men som inte ingÄr i dem. Gymnasiekommittén
föreslÄr utöver dagens kÀrnÀmnen ocksÄ historia, vilket innebÀr att
kÀrnÀmnena kommer att utökas till sammanlagt 800 gymnasiepoÀng.

Sektorsblocken bestÄr av karaktÀrsÀmneskurser som Àr gemensamma för de
delar av arbetsmarknaden och/eller de högskolestudier som eleven siktar
mot. De omfattar upp till ca 600 gymnasiepoÀng. Under den andra terminen
vÀljer eleverna inriktningsblock och elevens studier under senare delen
av sektorsblocket kan anpassas till elevens val.

Inriktningsblocken Àr andra steget i elevens studiegÄng och innehÄller
antingen Àmnen riktade till en nÄgot precisare del av arbetsmarknaden Àn
vad sektorsblocket ger eller Àmnen som kan leda vidare till
eftergymnasiala studier. Ett inriktningsblock omfattar 300
gymnasiepoÀng.

Fördjupningsblocken ger fördjupade kunskaper inom Àmnes-eller
yrkesomrÄden och omfattar 300 gymnasiepoÀng.

Kommittén redovisar exempel pÄ inriktnings- och fördjupningsblock. För
definitivt förslag krÀvs kursplanearbete som ankommer pÄ Skolverket. Det
kan ocksÄ finnas lokala inriktnings- och fördjupningsblock, som har en
annan sammansÀttning Àn de nationellt beslutade. Detta ger ett utrymme
för den typ av utbildning som i dag utgöras av specialutformade program
och lokala inriktningar.

Det individuella valet bestÄr för varje elev av en eller flera kurser om
sammanlagt 300 eller 400 gymnasiepoÀng (eleven avgör hur mÄnga och
sammansÀttningen).

Gymnasiearbetet omfattar 100 - 200 gymnasiepoÀng. Planeringen pÄbörjas
under det andra studieÄret och genomförs i anslutning till det omrÄde
som eleven vÀljer som fördjupning.

Ökat lĂ€rande i arbetslivet

Alla elever bör fÄ möjlighet att lÀra i arbetslivet genom
arbetsplatsförlagd utbildning eller annan verksamhet som planeras i
samrÄd med det lokala arbetslivet. Kontakter med arbetslivet bör
förekomma redan under sektorsblocket, dvs. innan eleverna valt mellan
studieförberedande och yrkesförberedande inriktningsblock. Den
föreslagna strukturen ger goda möjligheter till lÀrande i arbetslivet
genom att block som innehÄller yrkesÀmnen kan helt eller delvis
arbetsplatsförlÀggas.

Betyg och examen

Liksom i dag kommer den framtida gymnasieskolan att bestÄ av kurser,
dock mer samordnade i block. Kurserna kommer i mÄnga fall att vara
större Ă€n i dag och kan omfatta ett helt block. Även om kursen ocksĂ„ i
fortsÀttningen Àr grunden för betygsÀttning kommer i mÄnga fall kurs och
Ă€mne att sammanfalla. DĂ€rmed bortfaller merparten av nackdelarna med
dagens betygssystem.

Elever skall kunna fÄ bevis pÄ gymnasieexamen som ett erkÀnnande frÄn
samhÀllet att anstrÀngningarna under gymnasieÄren varit framgÄngsrika.
För blivande arbetsgivare och för högskolor - sÄvÀl i Sverige som
utomlands - blir gymnasieexamen ett bevis för att vederbörande uppfyller
de grundlÀggande förutsÀttningarna för att kunna bli antagen. Kravet för
gymnasieexamen bör vara godkÀnda resultat pÄ Ätminstone 90 procent av de
2 500 gymnasiepoÀng som utbildningen omfattar. Gymnasiearbetet bör ingÄ
bland dessa.

Elevernas rÀtt till utbildning utökas

Gymnasiekommitténs förslag till struktur syftar till att fler elever fÄr
möjlighet att slutföra sin utbildning med uppfyllda kunskapsmÄl.

Strukturen Àr mera flexibel och medger fler kombinationer Àn vad som Àr
möjligt i dagens program. Elever som vill byta inriktning kommer i mÄnga
fall att kunna göra det utan att börja om gymnasieskolan, vilket Àr
fallet i dag.

Kommittén föreslÄr att behörighetskraven till gymnasieskolan behÄlls.
Dessa markerar grundskolans kunskapsansvar för alla elever. Kommittén
vill emellertid stÀrka de Ànnu inte behöriga elevernas rÀtt till
utbildning. Elever som saknar godkÀnda betyg i ett eller flera av de
behörighetsgivande Àmnena frÄn grundskolan skall ha rÀtt att bli
preliminÀrt antagna till en sektor i gymnasieskolan och erbjudas en
individuellt upplagd studiegÄng. NÀr eleven lÀst in det eller de Àmnen
dÀr de saknar godkÀnda betyg blir antagningen definitiv. För att detta
skall fungera Àr det nödvÀndigt att arbetslagen i gymnasieskolan
förstÀrks med den kompetens som i dag finns pÄ de individuella
programmen.

För vissa elever kan det finnas behov av mer permanenta sÀrlösningar.
HÀr mÄste skolan erbjuda ett stort mÄtt av flexibilitet och ensam, eller
tillsammans med andra samhÀllsorgan, exempelvis socialtjÀnst eller
arbetsmarknadsmyndigheter, finna lÀmpliga lösningar.

För ungdomar i gymnasieÄldern som av olika skÀl lÀmnat eller aldrig
pÄbörjat studier i gymnasieskolan bör kommunernas uppföljningsskyldighet
förtydligas sÄ att det klart framgÄr i skollagen att kommunen skall
hÄlla sig informerade om var dessa ungdomar befinner sig och vad de Àr
sysselsatta med. De skall ocksÄ kontinuerligt erbjudas utbildning i
gymnasieskolan.

Större valfrihet för eleverna

Elevernas önskemÄl om utbildning skall i största möjliga utstrÀckning
styra gymnasieskolans organisation. UtgÄngspunkten för
Gymnasiekommitténs övervÀganden har varit att utifrÄn en nÀrhetsprincip
skapa en större valfrihet för eleverna att fÄ gÄ önskad utbildning utan
att detta inkrÀktar pÄ andra elevers rÀtt att fÄ utbildning. Elevernas
val frÄn grundskolan avser val av sektor och hemkommunen skall vara
skyldig att se till att eleven fÄr plats pÄ vald sektor i första hand i
den egna kommunen eller i annan kommun eller fristÄende skola som
hemkommunen har samverkansavtal med.

Varje elev har rÀtt att inför Är tvÄ söka samtliga nationella
inriktningsblock och huvudmannen skall anpassa sitt utbud med hÀnsyn
till elevernas önskemÄl och garantera att de elever som inte fÄr plats
pÄ det sökta inriktningsblocket fÄr plats pÄ annat inriktningsblock inom
sektorn i kommunens gymnasieskola. Elev som pÄbörjat sina studier pÄ en
sektor skall, liksom i dag, ha rÀtt att fullfölja utbildningen dÀr.

En nyhet Àr att hemkommunen skall betala Àven om en elev sökt och kommit
in i en annan kommun trots att samma utbildning finns i hemkommunen
eller samverkansomrÄdet. ErsÀttningen skall högst uppgÄ till den kostnad
som hemkommunen sjÀlv har för motsvarande utbildning. Med dessa förslag
nÀrmar sig elevernas möjligheter att vÀlja kommunala utbildningar de som
gÀller för fristÄende gymnasieskolor.

Gymnasiekommittén föreslÄr att vissa utbildningar eller delar av
utbildningar i den föreslagna strukturen skall kunna göras
riksrekryterande i sÀrskild ordning efter beslut av regeringen eller
Skolverket. Beslutet bör gÀlla fem Är i taget.

Breddad rekrytering till högskolan

Behovet av en breddad rekrytering till högskolan har varit en viktig
utgÄngspunkt för kommittén. Den socialt sneda rekryteringen till
högskolan börjar i dag med valet av gymnasieprogram. Kommitténs förslag
till struktur innebÀr att valet mellan studieförberedelse och
yrkesförberedelse skjuts upp ett Är och att det dessutom kan
"korrigeras" under hela gymnasietiden. I vissa fall förutsÀtter det dock
en förlÀngning av gymnasiestudierna.

Kommittén föreslÄr att kraven för grundlÀggande behörighet anpassas till
kraven för gymnasieexamen. Kommittén föreslÄr att systemet med sÀrskilda
behörighetskrav för högskolestudier, liksom bestÀmmelserna om
meritvÀrdering vid urval ses över. De senare leder i dag till taktikval
och konkurrenskomplettering i komvux. De framtida reglerna bör ha en
utformning som inte negativt pÄverkar arbetet i gymnasieskolan.

Kommittén framhÄller ocksÄ att ett reguljÀrt system av eftergymnasial
yrkesutbildning med olika specialiseringsgrad och lÀngd bör övervÀgas.

Genomförande

Gymnasiekommittén rÀknar med att riksdagen kan fatta beslut vÄren 2004
efter remissbehandling, proposition och riksdagsbehandling och dÀrför
att förÀndringarna kan genomföras tidigast lÀsÄret 2006/07.

Reservationer och sÀrskilda yttranden

Till betÀnkandet har avgivits tre reservationer och nio sÀrskilda
yttranden.

BetÀnkandet
kan hÀmtas frÄn regeringskansliets hemsida http://www.regeringen.se
och dÀr under utbildningsdepartementet.
-------------------------------------------------------------------
FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR Ă€r ett digitalt nyhetsbrev som skickas som e-post till folkhögskolor, studieförbund, lĂ€nsbildningsförbund m.fl. Varje utskick lĂ€ggs ocksĂ„ ut i mappen "FolkbildningsrĂ„det info" pĂ„ FolkbildningsnĂ€tet, vilken dessutom Ă€r Ă„tkomlig frĂ„n rĂ„dets webb-plats: www.folkbildning.se > FBR informerar.

Eventuella bilagor skickas normalt med som sĂ„ kallade pdf-dokument, vilket innebĂ€r att man mĂ„ste ha gratisprogrammet Acrobat Reader, minst version 3.0, för att kunna lĂ€sa dokumentet pĂ„ skĂ€rmen och skriva ut det. (Acrobat Reader kan hĂ€mtas frĂ„n www.adobe.se och finns ocksĂ„ i mappen "FolkbildningsrĂ„det info" pĂ„ FolkbildningsnĂ€tet.)

FolkbildningsrÄdet, Box 730, 101 34 Stockholm.
Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26.




Klicka för en utskriftsvänlig version


Adress: Box 730 · 101 34 Stockholm · Sweden · Tel: +46-8-412 48 00 · Fax: +46-8-21 88 26 · E-mail: fbr@folkbildning.se

Producerad av Empir AB