Lšnk: Hem
Lšnk: SŲkLšnk: Hjšlp


Nya utvärderingar av Kunskapslyftet
Publicerad: 2000-02-04
FOLKBILDNINGSR√ÖDET INFORMERAR 2000-02-04
Information från Lasse Magnusson
tel. 08-412 48 06  e-post lasse.magnusson@folkbildning.se
------------------------------------
Nya utvärderingar av Kunskapslyftet

Internationella experter granskar Kunskapslyftet

Kunskapslyftet har på ett kraftfullt sätt åter placerat vuxenutbildningen i politikens centrum. Projektet har gett inspiration till nya och spännande initiativ på lokal nivå och man har på ett imponerande sätt lyckats nå viktiga delar av målgrupperna. De tre internationella experter som granskat Kunskapslyftet har i dagarna överlämnat sin rapport SOU 1999:141 Från Kunskapslyftet till en Strategi för Livslångt Lärande till Kunskapslyftskommittén.

Experterna konstaterar att Kunskapslyftet har lyckats bra, bättre än förväntat med tanke på att Sverige internationellt sett redan då Kunskapslyftet startade hade en omfattande vuxenutbildning och en hög andel korttidsutbildade och arbetslösa bland deltagarna.

Rapporten framhåller att Kunskapslyftet är ett mycket ambitiöst projekt som inte har någon motsvarighet i andra länder. Initiativet har på ett förtjänstfullt sätt åter riktat fokus på de fördelningspolitiska frågorna och på många sätt blivit en succé. Kvantitativt har satsningarna varit betydande och deltagarna är allmänt tillfreds med undervisningen. Samarbetet mellan olika utbildningsanordnare och mellan arbetsförmedlingar och utbildningsanordnare har utvecklats. Rådgivnings- och informationscentra, som vägleder mot bakgrund av vuxnas utbildningsbehov, har startats. Omfattande utvecklingsarbeten har satts igång och följts upp av ett brett upplagt utvärderingsarbete. Inför framtiden är det enligt experterna viktigt att följande strategiska frågor får en lösning.

1. En övergripande strategi för livslångt lärande
En övergripande strategi för livslångt lärande måste utvecklas i Sverige.
I enlighet med principen om livslångt lärande bör kompetensutveckling i arbete och vardagsliv ses som delar av en samlad strategi för vuxenutbildning. Det är också nödvändigt att genomföra organisatoriska förändringar så att utbildning för vuxna blir ett samlat policyområde. Strategin bör relateras till de regionala tillväxtavtalen men måste ges en bredare ram, där också andra än ekonomiska mål kommer i förgrunden. En långsiktig politik för livslångt lärande förutsätter en parallell strategi för att bredda IT-tillgången.

2. Kvalitetssäkring, validering och forskning om livslångt lärande
Generellt håller Kunskapslyftet en hög kvalitet även om viss kritik framförts mot delar av utbildningsutbudet. Varken departementen eller de inblandade myndigheterna tycks ha varit förberedda att möta de frågor om kvalitet och validering av vuxnas reella kompetens, som följt i Kunskapslyftets kölvatten.
Det behövs en enhet på det nationella planet som oavhängigt kan starta utvärderingar av vuxenutbildningsaktiviteter, och mot denna bakgrund bidra till en fortsatt kvalitetssäkring. Myndigheternas kompetens i valideringsfrågorna behöver också stärkas och diagnostiska instrument utvecklas för att kartlägga kompetensen hos den vuxna befolkningen.

Forskningen behöver stärkas och garanteras möjligheter att bedriva en vital forskarutbildning och att ge sig i kast med långsiktig forskning och centrala forskningsteman, t.ex. förhållandet mellan utbildning och demokrati, vuxnas lärandeprocesser, kompetensanalyser och arbetslivskvalificering.

3. Pedagogisk utveckling och kompetensutveckling för vuxenutbildare
Flexibiliteten i vuxenutbildningsutbudet och koppling mellan det lärande som sker i arbete och det lärande som äger rum i utbildningssammanhang bör förbättras. Man behöver skapa bättre förutsättningar för att samla och systematisera pedagogiska erfarenheter från lokalt utvecklingsarbete och bra praxis och ett system för att förmedla dessa insikter till dem som verkar på fältet. En viktig del av det pedagogiska utvecklingsarbetet bör ske i den konkreta och dagliga praktiken och det bör därför finnas ett system för fördelning av lokala utvecklingsmedel.
Den nuvarande niv√•n f√∂r utbildning av vuxenutbil dare √§r otillr√§cklig ‚Äď sett i ett internationellt sammanhang. Det f√∂religger ett s√§rskilt behov av fortbildning i anknytning till inf√∂randet och anv√§ndandet av informationsteknik i vuxenutbildningen.

Faktabakgrund
För att få ett bredare, internationellt perspektiv på de svenska reformerna inom vuxenutbildning och livslångt lärande inbjöd Kunskapslyftskommittén tre framstående forskare och experter att studera utvecklingen i Sverige och komma med synpunkter om starka och svaga sidor i det svenska systemet för vuxenlärande: Kjell Rubenson, professor vid University of British Columbia, Vancouver, Kanada; Albert Tuijnman, gästprofessor vid Institutet för internationell pedagogik vid Stockholms universitet samt Bjarne Wahlgren, professor vid Danmarks Laererhojskole och chef för Forskningscenter for Voksenuddannelse.

Syftet med att publicera de internationella experternas rapport är för det första att rapporten ger ett viktigt bidrag till den nationella debatten om formerna för den framtida vuxenutbildningen. För det andra får Kunskapslyftskommittén ett intressant underlag för fortsatta diskussioner om reformeringen av vuxenutbildningen. För det tredje hoppas kommittén att genom att rapporten sprids kan även andra aktörer på vuxenutbildningsområdet få bättre förutsättningar för att såväl lokalt som regionalt utveckla vuxenutbildningen.

Rapporten kan beställas från: fakta info direkt, tfn. 08 - 587 671 00, fax 08 - 587 671 71; Box 6430, 113 82 Stockholm; order@faktainfo.se
F√∂r ytterligare information kan  f√∂rfattarna kontaktas:
Kjell Rubenson, Vancouver tfn. 1 604 222- 3415, eller 1 604 822-4406
Albert Tuijnman, Stockholm tfn. 08-16 43 25
Bjarne Wahlgren, Köpenhamn tfn. 45 39 69 66 33


Vuxenstuderande tar revanch på tidigare skolgång

Inom utvärderingen av Kunskapslyftet har rapporterats två studier som handlar om delvis olika grupper av studerande. Dessa studier redovisas i rapporten Val av vuxenstudier och erfarenheter efter ett år. Delstudier från utvärderingen av Kunskapslyftet.

I den första studien konstateras att rekryteringen till Kunskapslyftet med det särskilda utbildningsbidraget verkar ta vara på en begåvningsreserv i befolkningen. Kunskapslyftet attraherar särskilt dem som inte alltid lyckats så bra tidigare i livet och skolan, men som nu känner en stark utmaning i att ta tag i studier. Den andra studien visar bl.a. att deltagarna i vuxenutbildning (oavsett finansieringsform) är nöjda med sina studier och nyttan av dem. Särskilt nöjda blir de om de kan inleda en studiekarriär, d.v.s. om de brutit upp från arbetslivet och kan fortsätta att studera efter ett år.

I den andra studien konstateras också att minst nöjda är de som återvänder till arbetslöshet efter studierna. Invandrare avbryter oftare sina studier, men de som genomför dem är lika nöjda som andra. Av dem som började studera i Kunskapslyftet hösten 1997 är 80 procent nöjda med sina studier. 10 procent har avbrutit studierna och 15 procent anser att de borde gjort något annat än studera.

Rekryteringen till Kunskapslyftet bland dem som fått det särskilda utbildningsbidraget (UBS) sker främst bland kvinnor och bland personer, som känner sig personligen utmanade av studiernas möjligheter att testa sig själv och se nya aspekter av tillvaron. En gemensam faktor för deltagarna i Kunskapslyftet tycks vara, att de inte haft så goda erfarenheter av livet: Känslan av kontroll över livet är något lägre och den tidigare skolgången upplevs något sämre än hos den övriga befolkningen i samma åldrar. Många verkar nu vilja ta chansen att ta igen sådant de inte kunde göra, eller klarade av, tidigare i livet när det gäller studier. Chanserna tycks ha upplevts som störs t hos dem som tidigare arbetat inom branschen vård/omsorg och som minst inom byggnadsindustrin. De kommer ofta från vård/omsorgsområdet och är ofta kvinnor, men de är mer sällan byggnadsarbetare.

Till målgrupperna hör arbetslösa och kortutbildade. Rekryteringen sker dock betydligt mindre bland långtidsarbetslösa än bland dem, som varit arbetslösa kortare tid. Deltagarna har sämre ekonomi än övriga befolkningen, men något bättre än de arbetslösa som inte velat gå Kunskapslyftet. Ekonomin är inte en avgörande faktor för rekryteringen när andra faktorer hålls under kontroll, men UBS verkar minska oron för ekonomin som skäl för att avbryta studierna. Deltagare med UBS har näst minst avbrottsbenägenhet, efter deltagare med särskilt vuxenstudiestöd (SVUX), jämfört med andra finansieringsformer.

Deltagarna i vuxenutbildning (oavsett finansieringsform)är mycket positiva till nyttan av sina studier. De förbättrar sin självvärdering mer än vad forskarna förväntat sig. Mellan 3/4 och 2/3 är också positiva till olika inslag i kursprocessen, men det finns dock betydande minoriteter som är negativa till stressen och bristande stöd i svårigheter under studierna.

Den b√§sta v√§rderingen av studiernas nytta g√∂r de, som g√•tt fr√•n arbete f√∂re utbildningen till studier efter den, i synnerhet g√§ller det deltagare fr√•n folkh√∂gskolorna. Detta har 44‚Äď54 procent av deltagare vid komvuxenheter resp. folkh√∂gskolor gjort. Mindre tillfredsst√§llda med nyttan av studierna √§r de som g√•tt fr√•n arbete eller studier till arbetsl√∂shet efter√•t och allra minst n√∂jda √§r de som g√•tt fr√•n arbetsl√∂shet till arbetsl√∂shet. Det r√§cker dock inte med att man inlett en studiekarri√§r f√∂r att h√•lla tillfredsst√§llelsen uppe. Det √§r ocks√• viktigt att man haft en relativt god prestationstillit och varit angel√§gen att starta utbildningen fr√•n b√∂rjan. De som √§r tillfredsst√§llda med nyttan av studierna har ocks√• s√§rskilt uppskattat studiev√§gled ningen och att de f√•tt tr√§na sig att i samarbete ta ansvar f√∂r st√∂rre arbetsuppgifter. Deras attityd till l√§rande inneb√§r att de uppskattar att studierna f√•r dem att se saker p√• nya s√§tt och att de utvecklar sig som personer.

Mer finns att läsa i rapporten som författats av
Lander, Rolf & Larsson, Monica
Val av vuxenstudier och erfarenheter efter ett år.
Delstudier från utvärderingen av Kunskapslyftet
Rapporten kan beställas på 031-773 24 09
Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik
IPD-rapport 1999:11
Sidantal: 95
ISSN 1404-062X





______________________________________________
FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR är ett digitalt nyhetsbrev som skickas som e-post till folkhögskolor, studieförbund, länsbildningsförbund m.fl. Varje utskick läggs också ut i mappen "Folkbildningsrådet info" på Folkbildningsnätet.
Eventuella bilagor skickas normalt med som s√• kallade pdf-dokument, vilket inneb√§r att man m√•ste ha gratisprogrammet Acrobat Reader, minst version 3.0, f√∂r att kunna l√§sa dokumentet p√• sk√§rmen och skriva ut det. (Acrobat Reader kan h√§mtas fr√•n www.adobe.se och finns ocks√• i mappen "Folkbildningsr√•det info" p√• Folkbildningsn√§tet.)
En del av informationen kommer också att finnas tillgänglig på Folkbildningsrådets webb-plats på Internet: www.folkbildning.se

Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm.
Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26.


______________________________________________
FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR är ett digitalt nyhetsbrev som skickas som e-post till folkhögskolor, studieförbund, länsbildningsförbund m.fl. Varje utskick läggs också ut i mappen "Folkbildningsrådet info" på Folkbildningsnätet.
Eventuella bilagor skickas normalt med som s√• kallade pdf-dokument, vilket inneb√§r att man m√•ste ha gratisprogrammet Acrobat Reader, minst version 3.0, f√∂r att kunna l√§sa dokumentet p√• sk√§rmen och skriva ut det. (Acrobat Reader kan h√§mtas fr√•n www.adobe.se och finns ocks√• i mappen "Folkbildningsr√•det info" p√• Folkbildningsn√§tet.)
En del av informationen kommer också att finnas tillgänglig på Folkbildningsrådets webb-plats på Internet: www.folkbildning.se

Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm.
Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26.
www.folkbildning.seom vi tidigare informerat om anmälde i november månad 1999 riksdagsledamoten tillika vice ordförande för riksdagsrevisorerna Anders G Hökmark (m) Folkbildningsrådets statsbidragsutbetalningar till Färnebo folkhögskola för granskning av riksdagens revisorer.

Rådet har sedan dess haft ett antal kontakter med och lämnat material till revisorernas kansli.

Enligt dagen telefonbesked har riksdagsrevisorernas arbetsutskott i går fattat ett beslut som innebär att, med beaktande av den information och det material man erhållit från rådet samt de åtgärder som Folkbildningsrådets styrelse själv beslutat om, så utreder
riksdagsrevisorerna inte frågan ytterligare. Därmed är också ärendet avslutat för riks-
dagsrevisorernas del.




______________________________________________
FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR är ett digitalt nyhetsbrev som skickas som e-post till folkhögskolor, studieförbund, länsbildningsförbund m.fl. Varje utskick läggs också ut i mappen "Folkbildningsrådet info" på Folkbildningsnätet.
Eventuella bilagor skickas normalt med som s√• kallade pdf-dokument, vilket inneb√§r att man m√•ste ha gratisprogrammet Acrobat Reader, minst version 3.0, f√∂r att kunna l√§sa dokumentet p√• sk√§rmen och skriva ut det. (Acrobat Reader kan h√§mtas fr√•n www.adobe.se och finns ocks√• i mappen "Folkbildningsr√•det info" p√• Folkbildningsn√§tet.)
En del av informationen kommer också att finnas tillgänglig på Folkbildningsrådets webb-plats på Internet: www.folkbildning.se

Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm.
Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26.



Klicka fŲr en utskriftsvšnlig version


Adress: Box 730 101 34 Stockholm Sweden Tel: +46-8-412 48 00 Fax: +46-8-21 88 26 E-mail: fbr@folkbildning.se

Producerad av Empir AB