Lšnk: Hem
Lšnk: SŲkLšnk: Hjšlp


Mer från demokratiutredningen
Publicerad: 2000-02-18
FOLKBILDNINGSR√ÖDET INFORMERAR 2000-02-18
Information från Lasse Magnusson
tel. 08-412 48 06  e-post lasse.magnusson@folkbildning.se
------------------------------------
Mer från demokratiutredningen

I en tidigare information har vi bifogat pressmeddelanden kring demokratiutredningens bet√§nkande samt h√§nvisat till www.demokratitorget.gov.se varifr√•n slutbet√§nkandet kan h√§mtas via Internet.

I utredningens kapitel kring "Det mångtydiga medborgarskapet dess avsnitt Medborgarsammanslutningar" finns en tankeväckande beskrivning av det svenska föreningslivets, folkrörelsernas och folkbildningens utveckling.
                                
På sid. 191-192 finns följande noterat:

"De traditionella folkrörelserna hade vid 1980-talets slut börjat mötas av allt svårare kritik. Kritiken, som i stora drag har återgetts ovan, skapade ett stort behov av förnyelse för att locka nya medlemmar och föreningsaktiva.

Hur har då utvecklingen sett ut under 1990-talet? Av 1997 års intervjuundersökning framgår att både medlemstalen och aktivitetsnivån minskat kraftigt för folkrörelserna.. Några av de värst drabbade är till exempel nykterhetsrörelsen och de fackliga organisationerna där andelen aktiva på 10 år har halverats respektive i det närmaste halverats. Samtidigt tycks folkrörelserna främst attrahera äldre medborgare. Medelåldern blir allt högre.

Vissa organisationer har, i syfte att stoppa denna utveckling, vidtagit en del åtgärder. Man har bl.a. betonat den folkbildande rollen. Samtidigt har det emellertid framförts kritik som pekar på att den folkbildande verksamheten är på väg i motsatt riktning. Studieförbunden blir alltmer fjärmade från de folkrörelser som födde dem. Studieförbunden lever istället, menar kritiker, sitt eget liv. För många av de 1,2-1,6 miljoner som årligen deltar i den omfattande folkbildningsverksamheten spelar det exemplevis inte någon roll vilklet studieförbund man väljer, och uppåt 30% kan inte nämna vilket studieförbund som anordnat den kurs de senast deltagit i.

Den folkbildande verksamheten och folkrörelserna arbete som demokratibefrämjare kompliceras ytterligare av att stat och kommun alltmer har kommit att lägga sig i verksamheten. Utöver att den offentliga finansieringen i vissa fall svarar för uppemot 3/4 av organisationernas totala intäkter, vilket tenderar skapa ett finansiellt beroende till det offentliga, har organisationerna i ökad grad även kommit att tas i anspråk av stat och kommun för genomförande av uppgifter inom diverse olika politikerområden. På grund av detta styrs organisationerna därigenom inte av sin egen idé oberorende av olika maktgrupper, som är en av huvudavsikterna med föreningslivet, utan blir istället integrerad med den offentliga sfären. Detta problem sträcker sig längre än tilld e traditionella folkrörelserna; det gäller även nyare föreningstyper.

Ett konkret exempel på hur det offentliga har ökat styrningen av ideell verksamhet är på just det nämnda folkbildningsområdet. Verksamheten syftar till attv ara fri och frivillig. Med det menas att de anordnande organisationerna ska vara självständiga i förhållanden till stat, kommun och andra intressenter. Studierna ska vara öppna för alla, människor ska söka sig till folkbildningen av fri vilja, och de som deltar ska själva bestämma över sina studier. Vid sidan av de relativt vaga målformuleringar som staten arbetar fram tillsammans med folkbildningens företrädare, har staten de senaste åren föreskrivit hur detta ska gå till. Det har man gjort genom förordningar och regleringsbrev,
som ju anv√§nds vid finansiell styrning av vanliga myndigheter. Till exempel skall kurserna (h√§r borde st√•tt folkh√∂gskolekurser-  red. anm.) i vissa fall leda till kunskaper motsvarande grundskole- och gymnasiekompetens. Denna typ av krav √§r inte alls f√∂renlig med tanken att folkbildningen skall ha en fri och frivillig karakt√§r, utan √§r ist√§llet ett tecken p√• hur den offentliga makten, genom att f√∂rse studief√∂rbunden med resurser och sedan st√§lla krav p√• en viss typ av resultat, indirekt s√∂ker styra verksamheten.

Folkrörelserna tycks alltså spela en mindre roll i den folkbildande verksamheten, i vilken stat och kommun i stället spelar en allt viktigare roll. Samtidigt har det under hela 1990-talet funnits en kritik som pekar på att flera av de stora folkrörelserna - till exempel fackföreningar och i synnerhet dess centrala organisationer - lägger alltför stor vikt vid att genom till exempel lobbing och opinionsbildning försöka få gehör för sina intressen, istället för att sträva efter att öka det medborgerliga engagemanget och stärka den interna organisationen".
                                --------------------------------------
Detta var ett axplock från demokratiutredningen. Det finns sedan betydligt mer att läsa
som bör ge underlag för studier och samtal kring viktiga demokrati-, folkrörelse- och folkbildningsfrågor.
________________________________________
FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR är ett digitalt nyhetsbrev som skickas som e-post till folkhögskolor, studieförbund, länsbildningsförbund m.fl. Varje utskick läggs också ut i mappen "Folkbildningsrådet info" på Folkbildningsnätet.
Eventuella bilagor skickas normalt med som s√• kallade pdf-dokument, vilket inneb√§r att man m√•ste ha gratisprogrammet Acrobat Reader, minst version 3.0, f√∂r att kunna l√§sa dokumentet p√• sk√§rmen och skriva ut det. (Acrobat Reader kan h√§mtas fr√•n www.adobe.se och finns ocks√• i mappen "Folkbildningsr√•det info" p√• Folkbildningsn√§tet.)
En del av informationen kommer också att finnas tillgänglig på Folkbildningsrådets webb-plats på Internet: www.folkbildning.se

Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm.
Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26.






Klicka fŲr en utskriftsvšnlig version


Adress: Box 730 101 34 Stockholm Sweden Tel: +46-8-412 48 00 Fax: +46-8-21 88 26 E-mail: fbr@folkbildning.se

Producerad av Empir AB