Lšnk: Hem
Lšnk: SŲkLšnk: Hjšlp


90% av deltagarna är nöjda med Kunskapsly
Publicerad: 2000-05-09
FOLKBILDNINGSR√ÖDET INFORMERAR 2000-05-08

Information fr√•n Lasse Magnusson tel. 08 - 412 48 06     lasse.magnusson@folkbildning.se
--------------------------------
90% av deltagarna är nöjda
med Kunskapslyftet
--------------------------------
Mer än 75 procent av deltagarna i Kunskapslyftet har fått arbete eller
gått vidare med fortsatta studier

Detta redovisas i en rapport från enkätundersökningar som genomförts av
Rolf Lander och Monica Larsson, forskare på institutionen för pedagogik
och didaktik, Göteborgs universitet.

De resultat som hittills finns att rapportera från Kunskapslyftet är kort-
siktiga uppföljningar av dem som började studera hösten 1997 respektive
hösten 1998. I den senare kullen var undersökningen inriktad på deltagare
25-55 år med det särskilda utbildningsbidraget UBS samt jämförelsegrupper bland öppet arbetslösa och arbetslösa i åtgärder.

Av den första kullen i Kunskapslyftet i kommunal regi var efter ett års
studier 77 procent sysselsatta med endera arbete eller fortsatta studier.
Av motsvarande kull i folkhögskolor var 73 procent endera i arbete eller
studier. Av den andra kullen i Kunskapslyftet var efter ett års studier 76
procent sysselsatta med endera arbete eller fortsatta studier. Detta gäll-
er både studerande med kommun och folkhögskola som huvudman.

Om man jämför deltagarnas resultat med jämförelsegruppernas visar det sig att medan 76 procent av de förra befann sig i studier eller arbete var
motsvarande siffror för de öppet arbetslösa 52 procent och för de arbets-
lösa i åtgärder 55 procent. Andelen arbetslösa var också lägre för delta-
garna (21 procent) än för dem som var arbetslösa eller i åtgärder (45 re-
spektive 42 procent).

Utvärderarna har också bearbetat resultaten med statistiska metoder,
d.v.s. chanserna att fortsätta med studier respektive chanserna att få ar-
bete, med hänsyn till de olika gruppernas bakgrundsvariabler. Det visar
sig då att deltagande i Kunskapslyftet på ett års sikt påtagligt påverkat
chanserna att fortsätta med studier. Däremot har det inte haft någon på-
taglig effekt på chansen att få arbete. Båda sakerna gäller i synnerhet
för studerande med folkhögskola som huvudman.

Huvudslutsatsen är dock att effekterna av Kunskapslyftet på sysselsätt-
ningen inte klart kan bedömas än. Genom att så många som knappt 40 procent i kommunernas Kunskapslyft och drygt 50 procent av de studerande på folkhögskola fortsätter att studera är dessa effekter uppskjutna.

Av dem som studerade med det särskilda utbildningsbidraget säger 90 procent att det man läste var bra för dem. I Kunskapslyftet har man lagt stor vikt vid studie och yrkesvägledningen. Deltagarna ska få hjälp att göra
upp en individuell studieplan. Detta har tidigare varit ovanligt. Under
första kullens studietid fick cirka hälften sådana planer och cirka 40
procent av dem som besvarade enkäten ansåg att de fungerade bra.

Under andra kullens studietid har 95 procent fått individuella studieplaner,
vilket är en remarkabel förändring. Cirka 70 procent av de studerande an-
ser sig ha fungerande studieplaner. Effekterna av studieplanerna tycks
ligga i en hjälp att strukturera studierna snarare än att underlätta stu-
dievalen.

Drygt 90 procent värderar utbildningen positivt och 80 procent känner att
lärarna stimulerar deras självständiga tänkande. Drygt 70 procent av de
studerande har känt att deras erfarenheter har tagits till vara i studier-
na. Knappt 65 procent anser dock att arbetsbördan varit väl stor.

För att belysa de mer långsiktiga effekterna av vuxenutbildning har Gun
Alm Stenflo vid Statistiska Centralbyrån för Kunskapslyftskommitténs räk-
ning undersökt tidigare studerande i kommunal vuxenutbildning. Studerande som fullföljde studier i kommunal vuxenutbildning på gymnasienivå 1992- 1993 följdes upp år 1997 med avseende på inkomstförhållanden, högskolestudier och arbetslöshet. En kontrollgrupp jämförbar när det gäller kön, ålder, utbildnings och arbetslöshetsbakgrund samt region. Därefter jämfördes gruppernas inkomster och arbetslöshet 1997.

Resultaten visar att kommunal vuxenutbildning leder till positiva effekter
både vad det gäller inkomst och sysselsättning. De studerande i Kunskaps-
lyftet skiljer sig delvis från dem som tidigare studerade i kommunal vux-
enutbildning bl. a. går de i mycket högre grad än tidigare vidare till
högskola. De skiljer sig dessutom vad gäller förkunskaper vid studiernas
början. Utifrån dessa skillnader har jämförelserna mellan de studerande i
kommunal vuxenutbildning och kontrollgruppen "viktats" om för att jämfö-
relsen när det gäller inkomster och arbetslöshet ska bli mer relevant ur
Kunskapslyftsperspektiv. Figuren nedan illustrerar skillnaderna i lön mel-
lan studerande i kommunal vuxenutbildning och kontrollgruppen - viktat och inte viktat för skillnaderna mellan de tidigare studerande i kommunal vuxenutbildning och deltagarna i Kunskapslyftet samt med och utan hänsyn tagen till högskolestudier. Som synes har de studerande i kommunal vuxenutbildning/deltagarna i Kunskapslyftet en högre förvärvsinkomst än kontrollgruppen.

Utifrån dessa jämförelser dras slutsaten att om inte den arbetsmarknad som kommer att ta emot de studerande från Kunskapslyftet är radikalt annorlunda än tidigare bör de positiva effekterna för de undersökta studerande i kommunal vuxenutbildning även gälla dem som idag går Kunskapslyftet.

Besök gärna Kunskapslyftskommitténs hemsida där utvärderingsresultat från Kunskapslyftet löpande publiceras

                    www.utbildning.regeringen.se/klk

Ytterligare information:
Rolf Lander
Göteborgs universitet
Tfn: 031773 24 36

Monica Larson
Göteborgs universitet
Tfn: 031773 24 96

Gun Alm Stenflo
SCB
Tfn: 0850 69 44 08

√Ösa Sohlman
Huvudsekreterare
Tfn: 08405 37 82

Karin Karlsson
Assistent
Tfn: 08405 13 47


--------------------------------------------------------------------------------------------------------
FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR är ett digitalt nyhetsbrev som skickas som e-post till folkhögskolor, studieförbund, länsbildningsförbund m.fl. Varje utskick läggs också ut i mappen "Folkbildningsrådet info" på Folkbildningsnätet.
Eventuella bilagor skickas normalt med som s√• kallade pdf-dokument, vilket inneb√§r att man m√•ste ha gratisprogrammet Acrobat Reader, minst version 3.0, f√∂r att kunna l√§sa dokumentet p√• sk√§rmen och skriva ut det. (Acrobat Reader kan h√§mtas fr√•n www.adobe.se och finns ocks√• i mappen "Folkbildningsr√•det info" p√• Folkbildningsn√§tet.)
En del av informationen kommer också att finnas tillgänglig på Folkbildningsrådets webb-plats på Internet: www.folkbildning.se

Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm.
Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26.








Klicka fŲr en utskriftsvšnlig version


Adress: Box 730 101 34 Stockholm Sweden Tel: +46-8-412 48 00 Fax: +46-8-21 88 26 E-mail: fbr@folkbildning.se

Producerad av Empir AB