Lšnk: Hem
Lšnk: SŲkLšnk: Hjšlp


Folkbildningen och IT
Publicerad: 2000-09-12
FOLKBILDNINGSR√ÖDET INFORMERAR 2000-09-12

Information fr√•n Lasse Magnusson tel. 08 - 412 48 06     lasse.magnusson@folkbildning.se
--------------------------------------
Folkbildningen kan bidra till Kunskapsbyggets It-satsning
--------------------------------------
För kännedom bifogas följande artikel av Tage Johansson, rektor på Runö folkhögskola. Artikeln har också publicerats i tidskriften Fönstrets senaste
nummer.
                                --------------------------

Under 90-talet påbörjades en storslagen samhällsförändring. Den allmänna
IT-utvecklingen och Internets framväxt kom att påverka allt fler
samhällsområden. Inom utbildningssektorn står vi ännu i början av en
mycket genomgripande och delvis okänd förändring av sättet att lära med
hjälp av IT och Internet.

Med IT och Internet öppnas möjligheten till helt nya lärprocesser.
Tillgången på information är inte längre en begränsning, utan
informationen är snarare obegränsad. Möjlighet till för individen
flexibelt lärande i tid och rum skapas. Vi får också möjligheten till
verkligt individanpassat lärande, då individen själv väljer vad som skall
studeras, liksom när och hur. Men samtidigt uppstår nya pedagogiska
problem. Hur skapar man de nya lärprocesserna, genom vilka man förmår
förvandla den rikliga informationen till individuell kunskap? Hur
individanpassar man lärprocesserna i de nya webbaserade utbildningarna?

I utredningen Kunskapsbygget 2000 ‚Äď det livsl√•nga l√§randet (SOU 2000:28)
uppmärksammas de nya möjligheterna till flexibelt lärande. Utredningen
drar bland annat slutsatserna att utbudet av webbaserade utbildningar nu
kommer att öka snabbt, men också att marknadens intresse ger en styrning
mot enklare utbildningar med stora elevvolymer eller mot rena
företagsutbildningar. Det finns behov av att med samhällsmedel komplettera
marknadens utveckling. T ex för att åstadkomma en pedagogisk utveckling
avwebbaserade kurser och att utveckla den nya handledarrollen. Det behövs
också mer forskning om IT-stött och webbaserat lärande.

500 miljoner till gymnasiekurser

Ett av utredningens mer konkreta förslag på IT-området är att satsa 500
miljoner kr under åtta år för att ta fram webbaserade kurser på såväl
grundläggande som gymnasial nivå. Beloppet är beräknat utifrån att
gymnasieområdet innehåller cirka 875 kurser, som alla skall webbaseras
Vidare beräknar utredningen att varje kurs i genomsnitt har 100 poäng och
att det i snitt kostar 6.000 kr att producera 1 gymnasiepoäng på webben.

Att samhället måste stödja en pedagogisk utveckling av webbaserade kurser
förefaller rimligt bland annat utifrån de initialt stora kostnaderna och
behovet av att skapa ett nytt individanpassat lärande på webben. Däremot
kan man tveka inför sättet att genomföra denna storstilade satsning.
Framför allt förbryllar målsättningen att projektet skall producera alla
f√∂rekommande kurser p√• grundl√§ggande och gymnasial niv√•  och ingenting
annat.

Utredningen är väl medveten om att god utbildningskvalité kräver stora
utvecklingsresurser. Samhällets stöd till kursutveckling blir därför
avgörande för vilka utbildningar vi får se på webben. Det livslånga
lärandet, som utredningen talar sig varm för och vill stödja, reduceras
här till att webbasera gymnasiets alla kurser. Man kan undra varför andra
utbildningar och andra anordnare , t ex folkbildningen, inte finns med.
Beror det på Kunskapsbyggets förutfattade mening om vad som är
folkbildningens förmåga och uppgift? Eller beror det på folkbildningens
ointresse för webbaserat individualiserat och flexibelt lärande?

Tyvärr kan det ligga något i båda förklaringarna! Både att folkbildningen
ännu inte helt och fullt vill vara med och att utredningen inte uppfattar
folkbildningen som en intressant part i utvecklingen av IT-stött lärande.

IT-projekt pågår

I en sammanfattning skriver utredningen att den samhällsstödda
utbildningen för vuxna har i princip byggt sitt arbete på utbildningar av
vuxna i grupper av olika storlek. Detta gäller i mycket hög grad
folkhögskolorna, där linjeuppbyggnaden kvarstår och motiveras av
pedagogiska och sociala skäl. Det demokratiska mötet som form för att söka
kunskap är kärnan i folkbildningen.

Folkbildningen har nått goda resultat, inte minst under åren med
Kunskapslyftet, vilket bekräftas av de 10.000 platser som föreslås bestå i
Kunskapsbygget. Man har ofta nått de målgrupper som främst bör nås av
Kunskapslyftet; korttidsutbildade, invandrare och handikappade. Därför är
folkbildningens grundsyn intressant att pröva även inom det nya IT-stödda
lärandet.

Den gamla bilden av folkbildningen förändras också. Det pågår just nu
m√•nga  IT-projekt inom folkbildningen, i samverkan med
Distansutbildnings-myndigheten och KK-stiftelsen, för att utveckla
distanspedagogiken. Dessa har av förklarliga skäl inte kunnat beaktats av
utredningen.

Mångfald och decentralisering som hinder

Folkbildningen är idag vitt förgrenad över landet. 147 folkhögskolor och
många hundra lokalavdelningar inom studieförbunden utgör ett mycket
decentraliserat nät av lärcentra. Men denna struktur har också en baksida.
Varje enskild folkhögskola eller lokalavdelning är resursmässigt alltför
liten för att göra de satsningar som webbaserat lärande kräver.

Varje folkhögskola har någon form av allmän kurs, ofta profilerad utifrån
skolans inriktning. Den motsvarar minst 600 poäng och skulle med
utredningens sätt att räkna kosta (600 x 6000 kr) 3,6 miljoner kr att
producera på webben. Ingen skola kan utveckla en sådan kurs. Och få
drömmer om samhällsstöd för 147 sådana kurser, en vid varje skola. Det
skulle kosta lika mycket som den gymnasiesatsning som utredningen nu
föreslår.

Var och en av folkhögskolorna är alltför resurssvag för att hänga med i
IT-utvecklingen. Men detta får inte bli ett avgörande skäl för att ställa
folkbildningen vid sidan av utvecklingen. En samverkan måste ske inom
folkbildningen, så att dess bidrag till det livslånga lärandet på webben
både får hög kvalité och bibehåller folkbildningens mångfald, med en
rimlig resursåtgång. Utan folkbildningen får vi webbaserade gymnasiekurser
och ingenting mer.
Folkbildningen kan bidra till Kunskapsbyggets IT-satsning. Det finns dock
två hinder. Det ena är bilden av folkbildningen, som förenklat gör den
till den goda motpolen till individuellt och flexibelt lärande med
IT-stöd. Det andra hindret är folkbildningens småskalighet. Det senare
måste folkbildningen själv övervinna och nå en rationell samverkan för
gemensamma IT-mål.

Tage Johansson


-------------------------------------------------------------------------------------------
FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR är ett digitalt nyhetsbrev som skickas som e-post till folkhögskolor, studieförbund, länsbildningsförbund m.fl. Varje utskick läggs också ut i mappen "Folkbildningsrådet info" på Folkbildningsnätet.

Eventuella bilagor skickas normalt med som s√• kallade pdf-dokument, vilket inneb√§r att man m√•ste ha gratisprogrammet Acrobat Reader, minst version 3.0, f√∂r att kunna l√§sa dokumentet p√• sk√§rmen och skriva ut det. (Acrobat Reader kan h√§mtas fr√•n www.adobe.se och finns ocks√• i mappen "Folkbildningsr√•det info" p√• Folkbildningsn√§tet.)
En del av informationen kommer också att finnas tillgänglig på Folkbildningsrådets webb-plats på Internet: www.folkbildning.se

Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm.
Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26.








Klicka fŲr en utskriftsvšnlig version


Adress: Box 730 101 34 Stockholm Sweden Tel: +46-8-412 48 00 Fax: +46-8-21 88 26 E-mail: fbr@folkbildning.se

Producerad av Empir AB