Folkbildningsr�det: L�nkar

Vi har den 10 oktober redovisat de enskilda riksdagsmotioner kring budgetpropositionen för år 2001 som särskilt har anknytning till folkbildningsfrågorna.

I en kommittémotion av Inger Davidsson m.fl. pekar man på folkbildningen som en unik form för att främja den allmänna medborgerliga bildningen samt för att tillgodose människors möjlighet att påverka sin livssituation och deltagandet i samhällsutvecklingen. Staten bör aktivt stödja denna form av lokal gräsrotsinsats för livslångt lärande.

Vidare framhålls att staten skall stödja och inte styra folkbildningen. Därför är det märkligt att regeringen ändå på olika sätt styr verksamheten genom att tillföra ytterligare krav. Ett exempel på detta är de 10 mkr som regeringen i särskild ordning avsatt för utvecklings- och försöksverksamhet.

Vidare tas i motionen upp att folkbildningen ger människor unika möjligheter att studera inom i stort sett vilket område som helst samt folkbildningens betydelse för demokratin.

Avslutningsvis föreslås att regeringen initierar en bred folkbildningssatsning om demokratin och medborgarnas delaktighet i den politiska processen.

I en annan kommittémotion från Yvonne Andersson m.fl. kring vuxenutbildningen framhålls att folkbildningen med sin pedagogiska profil ska ha en särställning. Resurser skall tilldelas i särskild ordning genom Folkbildningsrådets försorg. Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening att folkbildningen skall inta en särställning vid medelstilldelningen.

I en kommittémotion av Charlotta Bjälkebring m.fl. kring folk- och amatörkulturen in i 2000-talet pekar man på den oklara ansvarsfördelningen som finns för amatör-kulturen. Bl.a. framhålls att inte heller Folkbildningsrådet har överblick eller anser sig ha i uppdrag att ta helhetsansvar för området. Till följd av detta finns det i dag ingen statistik över omfattningen av amatörkulturverksamhet i landet.

Vänsterpartiet föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning med företrädare för amatörkultur, folkbildning och resurstilldelning och bidragsbestämmelser.

I en kommittémotion av Lennart Kollmats, Kenth Skårvik m.fl. tas frågor kring ”framtidens kultur och studieförbunden” upp. Bl.a. framhålls att studieförbunden utgör ett viktigt nav i kulturens infrastruktur. Genom studieförbundens rikstäck-ande nätverk skapas diskussioner, debatter, föreläsningar, studiecirklar och utställningar över hela landet. Den lokala närvaron gör studieförbunden unika i sina möjligheter att arrangera kulturaktiviteter även på mycket små orter. Studieför-bundet Vuxenskolan – där folkpartiet är en av grundorganisationerna – är t.ex. landets största kulturarrangör med 47 000 arrangemang/år och 3 miljoner deltagare.

I en partimotion av Lennart Daléus m.fl. pekas på studieförbundens betydelse som aktörer inom kulturlivet. Studiecirklar och övrig folkbildningsverksamhet ger amatörer förutsättningar att växa i kunnande och se sitt eget skapande i t ex histo-riska och internationella sammanhang. Studieförbunden är tillsammans med de kommunala folkbiblioteken den viktigaste länken för att av riksdagen beslutade statsbidrag till kultur ska nå ut till människor i alla delar av landet.

Folkbildningsrådet och Statens Kulturråd bör få i uppdrag att inbjuda studieför-bund och folkhögskolor till ett gemensamt arbete som tydliggör folkbildningens betydelse för ett levande lokalt kulturliv och främja en fördjupad, lokal dialog mellan olika kulturarrangörer.

Vidare framhålls att studieförbunden erbjuder omistliga mötesplatser för det demokratiska samtalet i studiecirklar, kulturarrangemang och föreläsningar. Stat, landsting och kommuner skal underlätta medborgarinflytande och delaktighet genom att stärka folkbildningen. samhället behöver en mångfald studiecirklar och kulturarrangemang i studieförbund och folkrörelser. Detta är ett viktigt motiv för en nationell, sammanhållen, generell folkbildningspolitik.

Många kommuners neddragning av anslagen till folkbildningen är bl.a. ur denna utgångspunkt djupt oroande. Regeringen bör ta initiativ till överläggningar med Svenska kommunförbundet i syfte att föra en dialog angående folkbildningens inriktning.

När det gäller statens anslag till folkbildningen pekar man på den reella minskningen på 600 mkr under 1990-talet och de negativa effekter detta haft för studieförbundens möjligheter att genomföra verksamhet på alla orter och för de prioriterade grupperna.

Slutligen framhålls att folkbildningens organisationer förväntas få en allt viktigare roll inom olika samhällsgrenar. Dessa insatser motiverar mer än väl det samhällsstöd som nu utgår.

I en kommittémotion av Beatrice Ask m.fl. kring anslagen till utbildning, universitetsforskning och studiestöd föreslås, jämfört med budgetpropositionen ytterligare minskningar av antalet studieplatser inom Kunskapslyftet. Samtidigt föreslår man en större utbyggnad av platserna till den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen.

I motionen markeras samtidigt att i anslaget för särskilda utbildningsinsatser för vuxna finns också medel för folkhögskolornas utbildning eftersom man anser dem vara en central del i den samlade vuxenutbildningen. Hur många platser som medel beräknats för framgår dock inte av själva motionstexten.

FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR är ett digitalt nyhetsbrev som skickas som e-post till folkhögskolor, studieförbund, länsbildningsförbund m.fl. Varje utskick läggs också ut i mappen "Folkbildningsrådet info" på Folkbildningsnätet.

Eventuella bilagor skickas normalt med som så kallade pdf-dokument, vilket innebär att man måste ha gratisprogrammet Acrobat Reader, minst version 3.0, för att kunna läsa dokumentet på skärmen och skriva ut det. (Acrobat Reader kan hämtas från www.adobe.se och finns också i mappen "Folkbildningsrådet info" på Folkbildningsnätet.)

Info nr 2 Riksdagsmotioner