Lšnk: Hem
Lšnk: SŲkLšnk: Hjšlp


Riksdagsdebatt om folkhögskollärarutbildn
Publicerad: 2000-11-06
FOLKBILDNINGSR√ÖDET INFORMERAR 2000-11-06
Information fr√•n Lasse Magnusson tel. 08 - 412 48 06     lasse.magnusson@folkbildning.se
-------------------------------------------
Riksdagsdebatt
om folkhögskollärarutbildningen -------------------------------------------

Som framg√•tt av tidigare information har regeringen lagt f√∂rslag om en ny f√∂rnyad och mer samlad l√§rarutbildning (prop. 1999/2000:135). Endast ett par frist√•ende l√§rarutbildningar ‚Äď bl.a. folkh√∂gskoll√§rarutbildningen vid Link√∂pings universitet blir kvar i helt egen form. N√•gon ny mer frist√•ende vuxenl√§rarutbildning, som flera remissinstanser efterlyst, blir inte av. D√§remot kan man v√§lja en viss vuxenl√§rarinriktning inom den samlade l√§rarutbildningen.

I anknytning till riksdagens omfattande behandlingen av propositionen kom  de vuxenpedagogiska fr√•gor samt framf√∂r allt folkh√∂gskoll√§rarutbildningen i Link√∂ping med i diskussionen i kammaren.

Lars Hjert√©n (m) pekade i sitt inledningsanf√∂rande p√• den framg√•ngsrika distansutbildningsvariant som finns inom folkh√∂gskoll√§rarutbildningen.  D√§r kan man kombinera l√§rarutbildningen med en deltidstj√§nst p√• folkh√∂gskola.

Yvonne Andersson (kd) framhöll att den speciella pedagogik som vuxenpedagogiken är får ett stort och rejält utrymme inom den nya lärarutbildningen. I den fortsatta utvecklingen av vuxenutbildningen bör man därför beakta att för denna speciella utbildningen behöv klassificerade lärare.

Nils-Erik S√∂derqvist (s)  ans√•g att det ligger inom den nya l√§rarutbildningens m√∂jligheter att man kan v√§lja en vuxenpedagogisk inriktning. Vidare framh√∂ll han att n√§r det g√§ller specifikt folkbildningen √§r det p√• det s√§ttet att folkbildningen genom Folkbildningsr√•det avg√∂r hur man ser p√• de h√§r fr√•gorna. Tittar man sedan p√• remissyttrandena f√•r man en splittrad bild av vad de tycker som p√• olika s√§tt kommer i kontakt med vuxenutbildningen. Det √§r viktig att de p√• n√•got s√§tt sj√§lva f√•r fundera √∂ver hur de ser p√• framtiden och m√∂jligheterna.

Britt-Marie Danestig (v) återkom, bl.a. efter en fråga från Lars Hjertén, med hur hon såg på att folkhögskollärarutbildningen endast var på 40 poäng och framhöll att hon tycker det är eftersträvansvärt att denna utbildning utökas till att omfatta 60 poäng.

Lars Hjert√©n √•terkom och p√•pekade att problemet med folkh√∂gskoll√§rarutbildningen inte √§r de 40 po√§ngen utan att dessa inte ing√•r i n√•gon √§mnesl√§rarutbildning. D√§rf√∂r rekryterar m√•nga folkh√∂gskolor sina l√§rare fr√•n ungdomsskolan, vilket kanske inte √§r s√• bra i l√§ngden. Det √§r f√∂r f√• l√§rare som kommer  fr√•n folkh√∂gskoll√§rarutbildningen p√• grund av att de inte har den √§mneskunskap som beh√∂vs f√∂r att kunna undervisa i engelska, matematik, svenska, samh√§llskunskap, o.s.v.

Britt-Marie Danestig √•terkom och framh√∂ll att utbildningen har sin styrka i att man vid sj√§lva ans√∂kningstillf√§llet ser v√§ldigt mycket p√• individen ‚Äď individer som har en sp√§nnande kombination. M√•nga som kommer till folkh√∂gskoll√§rareutbildningen har jobbat inom det kulturella omr√•det. De har en mycket kvalificerad akademisk kunskap ‚Äď som man egentligen inte kan s√§ga √§r de traditionella skol√§mnen ‚Äď men de g√∂r ett mycket gott jobb p√• folkh√∂gskolorna. Danestig redovisade sedan i det f√∂ljande de tre olika intagningskvoter som finns f√∂r folkh√∂gskoll√§rareutbildningen och att den stora kvoten av platser g√•r till dem som en akademisk grundutbildning i sina √§mnen.

Gunnar Goude (mp) påpekade att folkhögskolorna står för en frivillig form av verksamhet. Därför är det lustigt att höra från Lars Hjertén att man borde ha inordnat det s att vi om är frivilligt och fritt i den statligt reglerade lärarutbildningen.

Lars Hjertén återkom och påpekade att folkhögskolan behöver också fler lärare med ämnesutbildning som kan undervisa i vanliga ämnen. Man behöver också fler yngre lärare. Det saknas i dag väldigt många lärare under 40 år i folkhögskolan.

Gunnar Goude replikerade som svar på detta att det är viktigt att man inte har lärare
i folkhögskolorna å ena sidan och vanliga lärare å andra sidan. Vi (regering och riksdag) har ju också luckrat upp folkhögskolornas arbetsuppgifter. Det gäller t.e.x. gymnasieutbildning. Vad är då naturligare än att man också utnyttjar lärare som är utbildade för det ändamålet. Jag kan väl hålla med om att vi kommer att se en ökad rörlighet mellan de systemen i framtiden. Det gagnar dem båda.

-----------------------------------------------------------------------------------------
FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR är ett digitalt nyhetsbrev som skickas som e-post till folkhögskolor, studieförbund, länsbildningsförbund m.fl. Varje utskick läggs också ut i mappen "Folkbildningsrådet info" på Folkbildningsnätet.

Eventuella bilagor skickas normalt med som s√• kallade pdf-dokument, vilket inneb√§r att man m√•ste ha gratisprogrammet Acrobat Reader, minst version 3.0, f√∂r att kunna l√§sa dokumentet p√• sk√§rmen och skriva ut det. (Acrobat Reader kan h√§mtas fr√•n www.adobe.se och finns ocks√• i mappen "Folkbildningsr√•det info" p√• Folkbildningsn√§tet.)
En del av informationen kommer också att finnas tillgänglig på Folkbildningsrådets webb-plats på Internet: www.folkbildning.se

Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm.
Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26.








Klicka fŲr en utskriftsvšnlig version


Adress: Box 730 101 34 Stockholm Sweden Tel: +46-8-412 48 00 Fax: +46-8-21 88 26 E-mail: fbr@folkbildning.se

Producerad av Empir AB