Lšnk: Hem
Lšnk: SŲkLšnk: Hjšlp


Riksdagsmotioner utifrån budgetpropositio
Publicerad: 1999-10-19
FOLKBILDNINGSR√ÖDET INFORMERAR 1999-10-19
Information från Lasse Magnusson
tel. 08-412 48 06  e-post lasse.magnusson@folkbildning.se
------------------------------------
Riksdagsmotioner utifr√•n budgetpropositionen  (info nr 3)

Anm. Sammanfattningar av de √∂vriga motionerna har tidigare s√§nts den 12:e             
           respektive 14:e oktober. D√§rmed har samtliga motioner som behandlas
          av Kulturutskottet redovisats. Enligt den prel. sammantr√§desplanen fattas
          beslut i  riksdagen den 8;e december.


Kr 318  Kultur, medier, trossamfund och fritid, utgiftsomr√•de 17

I moderaternas kommittémotion av Elisabeth Fleetwood m.fl. föreslås en besparing på 300 miljoner kronor. Aktiva insatser för att öka andelen uppdragsutbildning och annan icke- bidragsberoende utbildning bör kunna göras även fortsättningsvis.

Folkbildningsrådet bör i sina kontakter med anslagsbeviljande kommuner och landsting peka på att dessa utformar sina bidragskriterier efter de lokala förhållandena och inte bara låter dem bli en följd av den bidragsfördelning som de statliga reglerna leder till.

Vidare föreslås i motionen att statsbidraget till folkhögskolorna bör lyftas bort från utgiftsområdet 17 (kultur) till utgiftsområde 16 (utbildning och universitetsforskning).


Kr 201   Kultur

I en partimotion fr√•n centerpartiets Lennart Dale√ļs m.fl. framh√•lls att studief√∂rbunden med sina n√§ra 1 000 lokala avdelningar √§r betydelsefulla akt√∂rer f√∂r att kulturlivet skall leva i alla delar. Genom sin n√§rvaro lokalt √§r studief√∂rbunden viktiga kulturarrang√∂rer i m√§nniskors omedelbara n√§rmilj√∂ - i stadsdelar, sm√• samh√§llen och byar.

Folkbildningsrådet och Kulturrådet bör få i uppdrag att inbjuda studieförbund och folkhögskolor till ett gemensamt arbete som tydliggör folkbildningens betydelse för ett levande lokalt kulturliv som främjar en fördjupad, lokal dialog mellan olika kulturarrangörer.

En levande demokrati förutsätter många mötesplatser för det demokratiska samtalet i studiecirklar, kulturarrangemang och föreläsningar. Stat, landsting, kommuner ska underlätta medborgarin-flytande och delaktighet genom att stärka folkbildningen. Men det förutsätter också en medveten prioritering av detta område inom landsting och kommuner. Många kommuners neddragning av anslagen till folkbildningen är bl ur denna utgångspunkt djupt oroande. Regeringen bör ta initiativ till överläggningar med Svenska Kommunförbundet i syfte att föra en dialog angående folkbildningens inriktning.

Folkbildningsanslaget har under 1990-talet minskat med ca 600 miljoner kronor. Inom studieför-bunden har en omfattande rationalisering och effektivisering ägt rum som bl.a. gått ut över cirkel-ledarutbildningar och andra kvalitetshöjande åtgärder. Vidare har cirkelavgifterna höjts kraftig vilket försvårar möjligheten för de prioriterade grupperna att delta i verksamheten

Folkbildningens organisationer förväntas i dag få en allt viktigare roll inom olika samhällsgrenar. Dessa insatser motiverar mer än väl det samhällsstöd som utgår.

Kr 315  Kulturell tillv√§xt

I en partimotion från miljöpartiet Birger Schlaug m.fl. framhålls Sveriges tradition av folkbildning och folkrörelser.

Vidare anförs att studieförbundens engagemang och kompetens inom kulturområdet har tyvärr försvagats de senaste åren. Här har Amatörkulturens riksorganisation en betydelsefull uppgift att fylla. De kan hjälpa till att överbrygga klyftan mellan folkbildning och kultur.

Folkbildningsrådets nytillkomna målsättning att också beakta kulturfrågor gör det extra spännande att analysera framtida effekter av riksdagens beslut. Miljöpartiet föreslår därför att en utvärdering göras inom denna mandatperiod av effekterna av Folkbildningsrådets nya målsättning. Särskilt bör då beaktas vilka effekterna av borttagandet av "öronmärkta" pengar till folkhögskolornas musikutbildningar gett.

Slutligen framh√•lls att det √§r v√§rdefullt att ge folkbildningen utrymme och m√∂jlighet att l√•ta m√§nniskor f√∂ruts√§ttningsl√∂st orientera sig i livs√•sk√•dningsfr√•gor som komplement till de rent  politiska ideologierna s√• att m√§nniskan kan v√§xa och f√∂rst√• sin plats i livet som en helhet.

K7    Folkh√∂gskolorna viktiga kulturella centrum f√∂r nationella minoritteter.

I en motion från Paavo Vallius m.fl. hänvisas till minoritetsspråkskommitténs utredning som bl.a. betonade folkbildningens betydelse för minoritetsspråken. Folkhögskolor i vilka huvudmanna-skapet innehas av minoriteterna själva kan enligt kommittén medverka till att flera av konventionens krav uppfylls när det gäller stöd för både landsdels- och minoritetsspråken samt den kultur de är en del av.

Minoritetsfolkhögskolorna bör därför få möjlighet att, utöver det ordinarie statsbidraget, kunna söka ekonomiskt städ via andra anslagsgivare för kulturell verksamhet.

I motionen beskrivs särskilt situationen för romanigrupperna och den undervisning som bedrivs vid Axvalla folkhögskolas filial i Stockholm. Mot bakgrund av de behov som finns anser motionärerna att den romanska minoriteten antingen själv eller i samverkan med någon eller några folkhögskolor bör få möjlighet att starta egen folkhögskoleverksamhet. Motionärerna föreslås också med hänsyn till den finska minoritetsgruppens storlek och spridning över hela landet att tre folkhögskolor - Haparanda fhs, Axevalla fhs samt Finska fhs i Göteborg - i budgetsammanhang erhåller ekonomiskt stöd för sin verksamhet.

NU 388     En gr√∂n regionalpolitik

I en motion av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) finns ett avsnitt om folkbildning och folkrörelser.

Sveriges tradition av folkbildning och  folkr√∂relser √§r v√§rldsunik. Genom forskning och folkbildning kan folkh√∂gskolor och studief√∂rbund √∂ka sitt utbyte med varandra. Kulturminnen, kulturlandskapsv√•rd och Agenda 21-arbete √§r viktiga delar av de sammanhang som syftar till att bevara och levandeg√∂ra kultur- och naturhistoriska v√§rden och till att l√§gga ut kompassriktningen fram√•t.

UbU 285 Hj√§lpmedel i folkbildning och vuxenutbildning

I en motion av Sonja Fransson (s) pekas på behovet av hjälpmedel för studerande med funktions-hinder samt att det dels saknas en tydlig ansvarsfördelning mellan landstingets och andra huvud-mäns ansvar för att finansiera hjälpmedel, dels får den studerande ibland tillgång till hjälpmedel alldeles för sent. För de studerande i folkhögskola som bor på skolans internat är situationen extra problematisk då det kan behövas dubbel uppsättning av olika hjälpmedel för att klara den dagliga livsföringen och för studierna.

Utifrån KLKs betänkande behöver tre saker förtydligas:
1.Rätten till personliga hjälpmedel-
2. Frågan om vad som kan anses vara särskilda pedagogiska hjälpmedel inom vuxenutbildningen. D.v.s. var skiljelinjen går mellan personliga och pedagogiska hjälpmedel.
3. När man kommit fram till var skiljelinjen går bör man göra ett avtal mellan ansvariga huvudmän om finansiering så att inte den enskild drabbas.

Motionären föreslår avslutningsvis att en utredning tillsätts för att klargöra landstingens och utbildningsanordnarnas hjälpmedelsansvar inom vuxenutbildningsområdet inkl. folkbildningen.

UbU 224 L√§romedel f√∂r personer med l√§shandikapp

I en motion av Sonja Fransson (s) hänvisas till KLKs betänkande som visar att situationen inte förbättrats när det gäller anpassning av studiematerial för personer med läshandikapp. Ett exempel där sådant material behövs är folkbildningen, där ofta skönlitteraturen ingår som en del av bildnings- kulturbegreppet.

Motionären föreslår att en bred översyn bör genomföras av statens engagemang vad gäller läromedel och studiematerial för personer med läshandikapp.

UbU 286   Tillg√•ng till tolk vid vuxenstudier

Motionären Sonja Fransson (s) pekar på den stora bristen av teckentolkar vilket gör att vuxna personer som har behov av teckentolk riskerar att utestängas från studier. Landstinget har ansvar för vardagstolkning däremot inte för tolk i studiesituationen. Finansieringen av det sistnämnda sker istället via statsbidrag från Folkbildningsrådet och från Statens institut för särskilt utbildningsstöd.

Sisus statsbidrag är kraftigt översökt och skolorna kan aldrig räkna med att få full kostnadstäckning. Deltagarna behöver också tolk efter skoldagens slut och gränsdragningsfrågor om vilken myndighet som har kostnadsansvaret uppstår.

Motionären föreslår att regeringen bör få i uppdrag att se över möjligheten att utöka tillgången till tolkar.

UbU 456     Teckenspr√•kl√§rare

I motionen från Ingemar Vänerlöv (kd) pekas på bristen av en adekvat teckenspråkslärarutbildning där behörighet ges för att undervisa i ämnet på grundskola- och gymnasieskola. Vidare hänvisas till att staten för 1998 anslog drygt 32 miljoner kronor för teckenspråkslärar- och teckenspråkstolkutbildningar i Sverige. Dessa medel är öronmärkta för lärare inom folkbildningen och ej för de som finns inom den kommunala verksamheten. Av de 32 miljonerna blev det 6 miljoner kronor över, vilket är uppseendeväckande med tanke på hur stort behovet är att få fram teckenspråkslärare och teckenspråkstolkar.

Staten bör ta hela ansvaret för utbildningen av de som skall undervisa i teckenspråket. Därför bör anslaget förändras så till vida att det skall gälla all teckenspråksutbildning och inte som det är i dag att villkoret är att den sker i folkbildningens regi.


______________________________________________
FOLKBILDNINGSRÅDET INFORMERAR är ett digitalt nyhetsbrev som skickas som e-post till folkhögskolor, studieförbund, länsbildningsförbund m.fl. Varje utskick läggs också ut i mappen "Folkbildningsrådet info" på Folkbildningsnätet.
Eventuella bilagor skickas normalt med som så kallade pdf-dokument, vilket innebär att man måste ha gratisprogrammet Acrobat Reader 3.0 för att kunna läsa dokumentet på skärmen och skriva ut det. (Acrobat Reader kan hämtas från www.adobe.se och finns också i mappen "Folkbildningsrådet info" på Folkbildningsnätet.)
En del av informationen kommer också att finnas tillgänglig på Folkbildningsrådets webb-plats på Internet: www.folkbildning.se

Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm.
Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26.
E-post: fbr@folkbildning.se
www.folkbildning.se



Klicka fŲr en utskriftsvšnlig version


Adress: Box 730 101 34 Stockholm Sweden Tel: +46-8-412 48 00 Fax: +46-8-21 88 26 E-mail: fbr@folkbildning.se

Producerad av Empir AB